- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
305

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1784.

305

varelse." Och i ett annat bref: "Lika ärligt, som jag med
det ena (Straffsången) sagt: han är en låg gäckande byting
— vill jag med det andra säga: han är en skald af
oändligt behag. Men med beggedera: man kan mäta er — om
ni ock vore er sjelf tio gånger; här gifvas väsenden, som
äro öfver er, både i förskräcklighet och nåd."

Kellgren förstod alltför väl meningen med dessa loford,
för att han af dem kunde finna sig smickrad. Han ville icke af
sin vederpart emottaga någon "nåd." Det var då icke
underligt, att han lemnade ett afböjande svar på den Thorildska •
artigheten och, efter berättelse, återsände så väl
dedikationsexemplaret, som det medföljande brefvet, det senare obrutet7).

Inom Thorilds krets ansågs anförarens beteende som
höjden af ädelmod. I Dagl. Allehanda n:o 299 (d. 27 Dec.)
finnes infördt ett bref, uti hvilket "Inbildningens Nöjen"
säges vara "högre, ädlare och starkare, än flera hundrade
rimmade slagdängor, som folkets svaghet och miskunsamhet
kalla poesi och ode," och uti hvilket Thorilds Tillegnan
försvaras med dessa ord:

"Ar det då så obegripligt, att se kämpen, utan att frukta, resa
upp den svagare, som han en gång slagit ned? Ett dygdigare
tidehvarf skulle ej misstaga sig i ett sådant förhållande; en Cicero skulle
ej kalla det högt, utan gudomligt. Lemna åt svagheten att ej
utreda sig häri; de ädla känna det, beundra det, förtjusas deraf. Men
frågar du huru upptager "Behagens skald" en sådan kompliment? Ar
han ej intagen af att, i lifvet, der afunden ej unnar förtjensten att
lysa, vinna ett beröm, som en vän med tårar i ögonen vid hans grift
ej skulle kunna förhöja? Ack, min Bror! jag vet ej annat, än att han
upptager det med en svuren tystnad."

7) Så förtäljer Wallmark i nyssnämnda artikel. — Thorild skrifver
till Leopold: "Huru Kellgren upptog dedikationen? Som en liten fin
och rar Westgöthe, med kallt hjerta, och ett oändligen litet begrepp.
Han lemnade efter tre dagar tillbaka.... en petitesse, under hans
egen petitesse; något som jag kallade en tvåörs-höghet. Han tar allt
for en stark aifektation/

Ljunggren. 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free