- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
306

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306 STRIDEN EMELLAN KELLGREN OCH THORILD.

Detta försvar ådagalägger både huru Thorild önskadé
sitt beteende uppfattadt af allmänheten, och huru allmänheten
uppfattade det.

Med 1784 afslutades fejden emellan de båda kämpande,
för att först sju år derefter ånyo väckas till lif. En
öfverblick af "Nye Granskarens" innehåll visar, att de flesta och
vigtigaste uppsatserna i den voro politiska; hvaremot de vittra
så godt som inskränkte sig till artiklarne mot Kellgren. Inom
’ båda dessa områden finna vi samma ledande grundtanke:
natur och frihet, afkastandet af alla hämmande band, på
det att det naturliga måtte rent framträda. Men, som
Atterbom yttrar, i Thorilds konstlära, lika som i hans statslära,
sträcker sig det bästa icke utom framställandet af principerna,
de allmänna åsigterna, hvaremot både skarpblick och smak
synag svika honom vid tillämpningen eller vid ingåendet i
detaljer. Särskildt om hans vittra domar säger Atterbom:
"att han i kritik förföll till en mikrologi, så nyckfull, att dess
analyser och deductioner skulle, om de hölle stånd, göra all
metafor, allt skaldespråk, ja slutligen allt språk, omöjliga."

Yi läste nyss, huru en ins. i Dagl. Allehanda anmärkte,
att de sanningar, Thorild yrkade, väl icke voro nya, men
blefvo genom hans framställning mera lefvande. Så voro
lärorna om folkets suveränitet eller om dess höghet och dess
domsrätt, om det naturenliga i republikansk sjelfstyrelse, m. m.
långt förut kända, men Thorild satte på dem en liflig och
egendomlig prägel. Man kan derföre lätt förstå, att de
maktägande icke med nöje skulle förnimma dylika läror
predikade, ty om de än, i den abstrakta form, Thorild gaf dem,
och genom hans svårbegripliga framställning, voro för den
större allmänheten mindre farliga, kunde de icke förfela att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free