Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
. LEOPOLD. THORILD.
ingen annan, än Schröderheim. Emellertid tyckes han hafva
skyggat tillbaka för att sjelf inställa sig i Stockholm, af
fruktan, att han icke skulle göra något fördelaktigt intryck.
Han skrifver r
"Är det väl nödigt för mig, att vara personligen närvarande ? Mina
beständiga sjukdomar hafva gjort mig sådan, att jag säkert föga
rekommenderar mig genom mitt utseende, ^vilket mycket liknar, efter
min tanka, spöket af en fördömd, — och ännu mindre genom min
konversation, som alltid är kort och generad. Det var till en stor del
detta, som gjorde, att jag aldrig i person vågade visa mig för vår sal.
Parisiske Kansler4); jag fruktade alltid, att jag skulle förlora derpå.
Emellertid, om Hr Kgl. Sekr. finner så för godt, skall jag anlända, så
snart min helsa tillåter mig; och om allt annat slår mig felt, skall
jag hålla mig* skadeslös genom den äran att hafva gjort Hr Kgl. Sekr:s
bekantskap."
Den i brefvet omnämnda ansökan gälde förbättrad lön
med anledning af i Upsala då uppkomna lönevakanser.
Leopold hade i samma ärende tillskrifvit Gyllenborg, dennes
systerson Oxenstjerna samt fru Schröderheim. Alla dessa,
så väl som Kellgren, vände sig till Rosenstein, som sedan
1785 varit föredragande för universitetets-ärendena. Men
Rosenstein fann svårighet att förorda denna begäran, enär
vid lönetransporter afseende måste fästas på tjensteår, och
Leopold endast ett år innehaft sin tjenst. Man synes
derföre hafva tänkt på andra utvägar för att hjelpa honom.
Oxenstjerna och Armfelt, eljest icke så synnerligen goda
vänner, uppgjorde det förslag, att Leopold skulle anställas
hos konungen som biträde vid dennes literära arbeten, och
detta understöddes af Rosenstein. Häraf synes, hvilket lifligt
intresse Leopolds snillegåfvor lyckats ingifva Gustafs vittra
omgifning, redan innan han var personligen bekant för
någon af dem. Gustaf, med sin slagruta för snillet och
*) Creutz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
