Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1785—1791.
363
tors skrifter, "hvilka väl kunna läsas 100 gånger, och hvarje
gång med nöje." . Om uppsatsen mot boken om skådespel
heter det, att den "var väl ett hastverk, men ändå högst
tillräcklig, att kufva den egoism, som framlyser uti denna
skrift."
Thorilds närmaste umgängesvänner under denna tid voro
Heurlin, en notarie Blidberg samt en Lidstrand, "en
genialisk infallsmakare och cynisk vagabond, af Thorild vanligen
kallad "genioxen"; så säger Atterbom och tillägger, att de
båda senare skulle utöfvat, mycket inflytande på Thorild samt
icke fruktat att stöta hans egenkärlek för hufvudet. Utom
dessa nämner Heurlin äfven en Åkerblad, en Öhrner samt
ryttmästare J. P. Stolpe, känd som öfversättare för teatren8);
den senare var 1785—6 mycket i Thorilds sällskap och
kallades af honom "Skönhetens-renegat," "Satan-Stolpe."
Ganska målande för Thorilds personliga uppträdande under
denna tid är nedanstående, af Barfod meddelade berättelse 9).
Kgl. sekreteraren Joh. Alb. Ehrenström, sedan bekant som
deltagare i den Armfeltska komplotten, önskade sig
lektioner i latin.
"Den bekante Thorild var den, som han utvalde till sin
läromästare i denna lärdomsväg; fastän han snart ledsnade vid dennes
undervisning eller, rättare sagdt, af honom icke hämtade någon sådan.
Ett så solidt vett som Elirenström kunde ej länge samdragas med
ett sådant original till snille, som Thorild ville vara. Det var just
under riksdagen 1786, som han första gången besökte den store och
odödlige författaren till "Passionerna," hvilken han råkade under
frisörens hand, med ett af sina utgifna blad i handen. Med sin
vanliga emphase höll Thorild föreläsningar öfver dess ämne för hår-
8) Ryttmästare vid adelsfane-regementet, på 1790:talet ordningsman
vid Dramatiska Teatren; har öfversatt melodramat "Ariadne på Naxos"
samt operan "Lodoiska." † 1798.
9) J. C. Barfod, "Märkvärdigheter rörande Sveriges förhållande
1788—1794 s. 170.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
