- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
365

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1785—1791.

365

bref till Tham säger han sig vara "ett slags vandrande
riddare för den menskliga lycksaligheten, som är min*
gudomliga, min sköna" (20/4 87). Det var slägtets lycka,
Thorild åtrådde, och hvilken han ville frambesvärja. Att göra
något för sig, sitt land "var ett förgängligt strunt;" något
mindre än hela menniskoslägtet kunde icke bli föremål för
hans omsorger. Sin verksamhet i fosterlandet fann han för
ingkränkt, och Sverge för obetydligt för att med fördel kunna
bilda utgångspukten för en verldsreform. England lämpade
sig dertill vida bättre. Detta land var visserligen icke
politiskt fullkomligt, men der var lif, anda, kraft, och derföre
var der rätta stället att upptända det nya ljus, som sedan
skulle utbreda sig öfver verlden. Betänkligheter, uppkomna
af fosterlandskärlek, besvärade, honom icke, ty en "filosofs
fädernesland är, der sanningen är hemma" 1).

Det var icke småsaker Thorild ställde sig som
uppgift. Han fann, att hela menskliga systemet icke vore annat
än stympverk och gyckleri, och han hade för afsigt att
fullständigt omstöpa det. Men icke var det hans sak att
befatta sig med något så småaktigt som att söka förbättra
detta eller detta; endast i stort ville han reformera: "det
är icke i sottiser af detalj man reformerar; utan i
principen. . . . detta att vilja åt principen och grunderna —
detta är det stora och decisiva. Jag hatar filosofernas
detaljplock." Ville man följa hans plan, kunde
menskligheten vinna lycksaligheten inom otroligt kort tid.
"Menskligheten kunde hafva allt fundamentalt förstånd på tio år;
och detta utdraga de (med det evigt lilla, som de spetsa
och pryda) på sex gånger tio sekler" 2).

») Atterbom, s. o. IV. s. 253, 261, 247—249.

2) Atterbom, s. o. s. 260.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free