Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1783 -1789.
447
nan de förnuftet." Denna artikel-serie genomlöper 11
nummer och utgör en från Svedenborgsk ståndpunkt
företagen, alvarlig och hofsam, men något långdragen
granskning af pro Sensn Cömwnn?-sällskapets program och teser.
Förf. hinner dock icke längre än till och med femte tesen,
der han under löfte om fortsättning afbryter sin granskning.
Orsaken till detta nya sällskaps stiftande angifves vara den,
att kunskapen om en högre och andelig verld vanvårdades
och den vunna större upplysningen användes att göra denna
kunskap föraktlig och löjlig. Sällskapet pro Sensu
Com-ntuni befunne sig på denna afväg, emedan det i förnuftets
namn beröfvade förnuftet dess yppersta upplysningsgrund.
Men om detta sällskap verkligen älskade förnuft och sanning
så ifrigt, som det lät påskina, misströstade icke det nya
sällskapet om möjligheten att kunna med detsamma i en
framtid samarbeta. Efter denna inledning vidtager
granskningen af programmet, och med skarpsynthet uppsökas och
utplockas de deistiska satser, som deri insmugit sig. Först
vänder man sig mot det onekligen oförsigtiga yttrandet, att
"all tro är sekt och förnuftet ensamt allmännelig lära,"
hvarmed Kellgren sannolikt velat säga, att den s. k.
förnuftsreligionen är den enda sanna, öfver alla andra
upphöjda; emellertid draga granskarne derur den rigtiga
slut-följd, att i sådant fall vore det nästan vanhederligt för en
förnuftig menniska att hafva någon tro; de söka visa, att
tro och förnuft låta förena sig, och att liksom tro, utan
upplyst och begripande förnuft — man erinre sig, att
my-stici gjorde anspråk på att först hafva lärt menniskan förstå
biblen — icke är någon sann och andlig tro, så är förnuft,
utan rätt och andlig sanningstro, ett skimrande irrbloss, en
tankevilla. På lika sätt granskades påståendet, att det ålig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
