- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
453

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1783 -1789.

453

römmer "det upphöjda i känsla, det varma i öfvertygelse,
det energiska i diktion." Då Atterbom, under erkännande,
att denna dikt alltid skall bibehålla sitt subjektiva värde,
eller värdet af brinnande sanningsnit och fosterlandskärlek,.
likväl frånkänner densamma numera allt objektivt värde,
på grund af "innehållets talrika grundheter och flackheter:"
så tager Malmström med lif och värma dess försvar, sägande
den hafva "oförgänglig giltighet för alla tider, så vida det
halft-religiösa och halft-osedliga svärmeriet, det än barnsliga,
än skurkaktiga, alltid onödiga vurmeriet for hemliga ordnar,
det än vidskepliga och enfaldiga, än egennyttiga och
välberäknade nitet för fördolda kunskaper icke tillhöra ett
tidehvarf utan alla." För vår del sluta vi oss närmare till
Malmströms än till Atterboms uppfattning. Redan det
bifall, hvarmed denna dikt med sina anmärkningar hälsades af
samtiden, och det långvariga inflytande, den utöfvade, bevisa
tillräckligt, att den var ett ord i sinom tid. Yi finna att
den ännu i dag kan läsas med beundran, ehuru vi icke äro
blinda för de ensidigheter, som härflöto af ståndpunkten och
tidsuppfattningen, och hvilka företrädesvis i anmärkningarne
afspegla sig, Ja, sjelfva Atterbom, hvilken som ett
"klan-dervärdt lättsinne" anmärker den ton, Kellgren och Rosenstein
tilläto sig mot Svedenborg, och harmas öfver den vrångbild,
som de af siaren lemna, gifver dem dock rätt några rader
längre ned, då han betecknar det motparti, Kellgren angrep,
som "en art missfosterlig mystik, hoprörd af oäkta
Sveden-borgianism, oäkta Mesmerism och några andra
beståndsdelar" 4).

Denna Kellgrens dikt är väl bekant för enhvar, som

4) Atterbom s. o. 1Y. s. 331. VI. 2. s. 98. Malmström g, o. II. s.
132-140. s. 386.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free