Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1783—1789.
481
terna och frihetens fiender, hvilka sades genom sina
penningar anstiftat dessa uppträd en, för att sålunda göra
friheten förhatlig. Bastiljens stormning och förstöring sades
lända "till största glädje för alla rättskaffens fransmän och
alla dem, som anse friheten för det högsta goda." Äfven år
1790 fortfor Posten att med lifligaste intresse följa
händelsernas gång i Frankrike; men d. 25 Febr. s. å. utkom en
kunglig förordning, som förbjöd utgifvare af dagblad och
veckoskrifter att i dem införa något, som anginge
oroligheterna i Frankrike, eller nationalförsamlingens
öfverläggningar och beslut. Posten måste då lägga tystnadens band
på sin förtjusning.
I årgången 1787 finnas flera artiklar i religiösa ämnen:
en artikel ifrar för en allmän religion, en "jordklotets
religion," som skulle upptaga endast de trosläror, hvilka äro för
alla religioner gemensamma, en åsigt, som från Svedenborgsk
ståndpunkt med framgång bekämpades (n:o 85, 106); uti en
annan artikel undersöktes frågan om det ondas upphof och
Popes åsigt derom bestreds (n:o 128); en tredje skildrade en
fritänkares bikt och omvändelse på dödsbädden (n:o 6),
samma ämne, som flera år förut varit föremål för spefullt
tvifvel. I årgången 1788 läsas flera uppsatser i
katekesfrågan (n:o 97, 99, 127, 140).
Bland artiklar om uppfostran fästa vi uppmärksamhet vid
en, som synes oss särdeles karakteristisk, enär den visar oss
bilden af en mönsterskola, sådan upplysningssvärmarne tänkte
sig den. I Stockholm hade den bekante läroboksförfattaren,
mag. C. Stridsberg, anlagt en privat skola, hvilken åtnjöt
mycket förtroende. Bland hans medlärare voro studenterna, Carl
Ruders och den bekante Thorildianen, Pehr Enbom. Men
1789 beslöto dessa att grundlägga en egen skola och
utfär-Ljnnggren. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
