Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• 482
KELLGREN OCH STOCKHOLMS-POSTEN.
dade till den ändan ett program, som läses i St. Posten n:o
82. De språk, hvari undervisning ut]öfvades, voro svenska,
franska, engelska, tyska och latm, hvilket senare språk "för
sin bestämda gramatik, sin fullkomligt utbildade skönhet,
sitt välljud och sina förträffliga auktorer vore ganska nyttigt
men ej alldeles oumbärligt.", För religionsundervisningen
var uppgjordt följande schema: sedan lärjungen fått sig
meddeladt ett rätt begrepp om hvad religion vore, och blifvit
underrättad om verldens hufvudreligioner, skulle läraren
gå öfver till den kristna, och $edan han visat dess företräde
framför andra religioner, skulle han sist visa den
lutherska religionens företräde framför de öfriga kristna; ty "man
måste från barndomen vänja sig vid en räsonnerad religion,
för att sedan så mycket lugnare kunna hvila i sin
öfvertygelse om dess sannfärdighet." Beträffande moralen klagades
öfver brist på läroböcker, Boethii föreläsningar voro för
abstrakta, sedelärorna i "Telemaque" för mycket uppblandade
med mytologi och politik, bäst vore derföre att begagna
historien som moralisk vetenskap. Vidare utlofvades
undervisning i matematik, aritmetik och "fysikens A. B. C.,"
hvilken undervisning "bör gå före moralen, ty man lär sig
aldrig rätt känna den moraliska menniskan, utan genom en
någorlunda kännedom af den fysiska." Slutligen sfeulle
undervisning meddelas i vitterhet. Metoden för
religionsundervisningen mötte dock gensägelse, och en lång polemik
utspann sig derom.
En uppsats "Om de lärde" är äfven för tiden
betecknande och bestyrker hvad vi om tidens filosofer förut yttrat.
Med lärde, heter det, "menas ej några professorer vid en
akademi, eller de, som äro kunniga i en viss vetenskap,
utan män sådana som J. J. Rousseau, Montesquieu, Hume,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
