Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 KELLGRENS „ OCH LEOPOLDS STRID MED THORILD.
inskränkthet," kunna vi icke längre följa honom. Yi draga
starkt i tvifvelsmål, att det varit Kellgrens afsigt, att i
Dumbom skapa en komisk karakter. Hvaqe infall i dikten
upptager läsaren så mycket, att han väl knappast ger sig tid
att binda ihop dem till ett helt. Oss synes det komiska
ligga deri, att det sunda förståndet får i hvarje strof smaka
narrpiskan; det är en fortlöpande kedja af "qvicka
dumheter," sammanhållna af en person, hvilken i och för sig
sjelf icke egentligen intresserar. Idéen har Kellgren
hämtat från en gammal fransysk visa 4); den blef mycket
omtyckt och imiterades af fru Lenngren i "Öfver min pappa."
Under dessa år skref Kellgren äfven sitt berömda
företal till Fredmans Epistlar, det yppersta i kritisk analys, som
århundradet har att uppvisa. Den Bellmanska sången
karakteriserades der på ett så mästerligt sätt, att nästan allt,
hvad senare författare skrifvit derom, kan sägas ligga in nuce
i Kellgrens ord *).
Yi hafva redan sett, huru Kellgren ledde uppmärksamhe"
ten på Danmarks vitterhet, och 1791 påträffa vi några frukter
deraf: en öfversättning af Ewalds "Passions-Oratorium,"
gjord med talang i blandadt rimmade och orimmade
strofer, en öfversättning af Baggesens dryckesvisa "Jordens
Lethe" 6), samt, hvad som förekommer mera förvånande, en
4) Malmström s. o. II. s. 160. Orvar Odd La Veranda s. 41—42.
Den senare synes, underligt nog, icke hafva haft öga for det komiska
i denna dikt.
•) Då Atterbom säger, att Kellgren med tystnad förbigick dem,
som icke kunde inpassas i det vittra brödragillet, utan snillrikt och
vågsamt fullföljde sjelfständiga banor, synes han för ögonblicket
förgätit detta ’’företal," ty om någon gick en sjelfständig bana, var det
väl Bellman.
•) I öfverskriften (n:o 280) står "Baggesen Dansk Poet,’* och
Atterbom tillägger, "hvilket då ännu behöfde utsättas." — Man erinre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
