- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
510

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

510

KELLGRENS „ OCH LEOPOLDS STRID MED THORILD.

Hvad som tryckes och utbjudes åt - allmänheten är
underkastadt allmänhetens omdöme; och det lärer väl sällan vara
förhållandet, att någon låter trycka sina alster, emedan, som
Thorild säger, han ej har så många skrifvare som vänner,
hvilka önska läsa dem. Yäl äro många vittra produkter
sådana, att kritiken hvarken kan eller bör med dem befatta
sig; men redan i tystnaden ligger en dom. Den andra lagen,
liksom den är klarast uppstäld, är äfven bäst utvecklad,
om också åtskilligt kunde invändas mot den satsen, att
"hvad som är gjort i Skara, endast i Skara bör bedömas."
Den tredje lagen, om den reduceras till den föreskrift, att
kritiken först och förnämligast må se till ett arbetes
förtjenster, är både sann och vacker; men den i utvecklingen
deraf ofta förekommande sats, att den, som vill göra något
skönt, omöjligen kan göra något fult, är och blir en paradox,
äfven med tillägget: "i sin krets." Det förefaller oss, som
om dessa lagar, tillämpade i öfverensstämmelse med
Thorilds tolkning, skulle inskränka kritiken inom så
trångt område, att den nästan blefve öfverflödig. Och
gentemot Thorilds ofta upprepade skryt, att man icke i något
land känt dessa stora och’ klara lagar, kunde man, med
blicken fästad på nämnda tolkning, känna sig frestad att
på dem använda det Lessingska, uttrycket, "det sanna i dem
är icke nytt, och det nya icke sant."

"Vid detta första häftes framträdande," säger Atterbom,
"var Kellgrens beteende skickligt, värdigt, till och med
ädelmodigt." Häftet anmäles i St. Posten, n:o 211 d. 13
Sept. Efter ett kort angifvande af dess innehåll, yttrar
recensenten:

"Sådant är innehållet af en skrift, som, emedan adresserad till
recensenterne, eller, som det här heter, recensenten i St. Posten, synes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free