Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518 KELLGRENS „ OCH LEOPOLDS STRID MED THORILD.
Thorild tar visserligen icke v. Holthusens parti, men han
tillämpar på recensionen sin första lag, förklarande, att ett
vittert lappri, hvarmed en amatör roar sig och hvaraf han
gör en kompliment åt någon teater, icke kan dömas
skyldigt under kritiken, men om så sker, bör domen ställas
mot teaterdirektionen, som upptagit stycket. Det var i
sammanhang med utfallet mot denna recension Thorild tillät
sig ett angrepp på Leopold. Om ni nödvändigt vill straffa
fel, säger han till Kellgren, så straffa "icke en kavaljers, utan
en mästares. I hvilket fall ni hade kunnat välja just den
pjes, som är denne samme teaters högtidliga mästerstycke3),
der ni finner ännu mera osvenska än skönheter, och der
väl icke fröknar tala som pigor 4), men i stället en halfgud
talar som en fröken." — Efter ett långt försvar för
Strengnäs gymnasistens vers (se ofvan sid. 492) går Thorild öfver
till "Teater -recens i o n erna." Han tillstår, i glad
förundran, att teatrens lyckliga barn hos Kellgren funnit ett
faders-hjerta, men han klandrar, att denne dömer nyckfullt, lösligt,
utan visst gifvet skäl5), och han fordrar angifvande af de
klara, eviga lagar, enligt hvilka de spelande borde dömas.
I detta sammanhang yttrar han: "Att föreställa oss, så
nitiskt, som ni gör, huru det väl kan tillåtas Fars en att galnas
i spåret af den högre komiken är ju att så der fint låta
oss förstå, att vi väl ännu, så der halfgement, kunde närma oss
3) Leopolds tragedi: rOden.r
4) Kellgrens yttrande oin fröknarne i v. H:s pjes.
5) I andra delen af Critik öfver Critiker hade Thorild låtit inflyta
det erkännande, att Kellgren hade "ett varmt nit för teatren, en fin
kännedom deraf, hvilken i synnerhet lyser i ett par af edra
recensioner, som i sanning äro de vackraste mästerstycken." Detta behöfver
icke stå i motsägelse till det i texten anförda; men i allmänhet bör
man icke förgäta, att Thorild alltid skrifver under en rådande stämnings
inflytande, och att deraf bestämmes färgläggningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
