Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1791—1792.
525
skrifva fransyska och igenom denna öfversättning utställde
honom till åtlöje för ett långt större publicum."
Sista gruppen har till rubrik "Gamla Lärde." Man
finner i denna afdelning ett vackert och rörande försvar för
den gamle Gjörwell, "de lärde mödors patriark." Thorilds
förebråelse mot Kellgren har denna lydelse: "Nu ser jag,
att i hans stil böljar smyga sig fram — ålderdomens joller.
Jag kan le, som ni, åt dessa allegoriers svaghet; men
icke, som ni, plocka dem ihop med illfundig konst, ställa
dem upp på spe för verlden, och njuta en Chams lilla
okynniga lust, då han så qvickt kunde blotta blygden på sin
fader." Men huruvida Kellgren verkligen gjort dessa
sammanställningar i afsigt att förlöjliga Gjörwell, är så mycket
mera tvifvelaktigt, som Thorild sjelf förutsätter, att
Kellgren icke kunde gissa, på hvem Thorild med sitt försvar
syftade. "Ni, M. H., söker redan i er inbillning, hvad det
kan vara för en lärd gubbe, som ni så nyss skulle hafva
förtörnat. Ni söker, ni är oviss: ty deruti liknar
lättsinnigheten sjelfva godheten, att den icke vet något ondt om sig" 9).
9) Atterbom (V. s. 17) säger, att Gjörwell flera gånger och nyligen
(1791 n:o 55) för sina "Historiska Extrakter" behandlats med okynnig
sidovördnad. I dessa Hist. Extrakter hade G. intagit två anekdoter
om Voltaire, och i en satirisk ton berättat desamma; i den ena kallas
Voltaire på hån "Hans Qvickhet," och i den andra förtäljes, att han
engång blifvit tagen för konungens af Preussen lifapa. Kellgren säger,
att dessa anekdoter äro låga, platta, osmakliga, så till stil som text,
och bäst passande för pigkammaren, och härtill anknyter han en längre
betraktelse öfver lusten att utspana och utsprida store mäns fel m. m.
Vill man kalla detta "okynnig sidovördnad," må man så göra; men
en hvar finner lätt, att det här för Kellgren icke var fråga om person,
utan om sak. För öfrigt är det ingalunda, såsom Atterbom antager, på
denna recension Thorild syftar, utan på en anmälan år 1790 n:o 296
af "Svenska Archivum," hvari det heter: "Utgifvaren nyttjar efter
vanligheten en honom egen skämtsam och ofta allegorisk styl;" och
derefter följde utdrag, men endast sådana, som afsågo att redogöra för ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
