- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
583

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1791—1792.

’ 583

Då Kellgren i recensionen öfver Thorilds "Critik öfver
Critiker" anmärkte, att han i sin granskning plägade
förnämligast fästa sig vid stilen, anmärkte Thorild: "vi andre
dödlige hafva alltid trott, att det är i sakerna och icke
i orden, i teckningen och icke i färgerna, allt stort
förstånd lyser." Anmärkningen är befogad; men hålla vi oss
till den ästetiska sidan af tvistefrågan — och vid denna
sida är det Leopold fäster förnämsta vigten -— var det i
sjelfva verket stilen, striden gällde, om man med stil
förstår allt, som hörer till framställningens form.

Thorild uppträdde mot den stil, som i sin sträfvan
efter prydlighet lätt råkade att blifva förkonstlad, en stil,
som han kallade en "charaderad," och hvilken han qvickt
karakteriserat. I motsats till en dylik stil, yrkade .han
på en naturlig och fri. "Stilens frihet är densamma
som snillets frihet. Denna fria stil bör gå lika långt
som sanningen, det är, den bör vara så skön som allt
det sköna, så förfärlig som allt det förfärliga, den bör
gå så djupt, så högt, så vidt som tingen och oj hafva
ett mindre mått än naturen. .. . Stilen är derföre icke
annat än konsten att göra en sak liflig och lefvande för
läsaren" l).

Här, som oftast, var Thorild lycklig i uppställandet af
den allmänna satsen. Fyndig och träffande är hans senast
anförda bestämning af stilens väsende, och der hans egen
stil är mest glänsande, har den just egenskapen att ställa
saken lifligt för läsaren. Men Thorild drefs af lusten att
vara ny och ovanlig, han gjorde anspråk på att ständigt
säga något ohördt och originelt, ehuru, närmare besedt,
originaliteten, väl icke alltid, men ofta, ligger mest i sjelfva

’) Thorild s. o. III. s, 432, 455.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free