- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
586

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

586 KELLGRENS „ OCH LEOPOLDS STRID MED THORILD.

antaga icke, att denna sida är den enda; utan öfver dessa
smakmodifikationer ställa vi det rena skönhetssinnet•).
Adertonde seklet vacklade i sin uppfattning af smaken,
såsom vi ock sett Kellgren göra (se ofvan sid. 428 och följ.),
tagände den än som ett mer eller mindre konventionelt
begrepp, än som liktydigt med skönhetssinnet: Tager man
den i senare betydelsen, har Thorild onekligen den djupare
uppfattningen, enär han säger, att smaken är "sanna idéen
af det hela, hvilken bestämmer alla delarnes mått och
skönhet," eller, att "smaken är en högre sanning, en högre lag af
det rätta, hvaraf allt det mindre far både sin vigt och sitt mått."
Och- han förklarar detta så, att då t. ex. den högsta lagen i
ett skådespel är att behaga, så bör i det allt sådant
undvikas, som icke behagar, äfvén om det är aldrig så sant6).
’Anordningen af det hela så väl som af den enskilda detaljen
är sålunda icke beroende af en tids och ett folks tycke eller
manér, utan af konstartens och konstverkets egna natur
och väsende. — Leopold ansåg, att snille kunde finnas utan
smak, eller med andra ord, att det kunde gifvas "en galenskap
i snille." Thorild, i sina anmärkningar till Ehrensvärds
konstfilosofi, säger deremot, att "smaken är geniets sinne, dess
själdock synes Thorild icke alltid hafva tänkt sig ett sådant
sammanhang emellan snille och smak, ty i "Nye Grranska-

*) Köstlin Æsthetik s. 358—339. "Das Wort passt vollkommen gut,
um bildlich den Formsinn, sofern er ein individuell verschieden
modi-ficerbarer ist, zu bezeichnen____"Geschmack" ist eine bestimmte
Modifikation des ästhetisclien Empfindens und Urtheilens, oine bestimmte
BeschafFenheit oder Richtung des Sinnes fur Form, des
Schönheitsur-theils." Geschmack in "eminenten" Sinne ist somit der wirkliche, reine
Schönheitssinn, der fiir allés Schöne empfàngliche Formsinn, das nur
am wirklich Schönen Wohlgefallen findende ästhetische Fühlen und
Urtheilen."

•) Thorild s. o. III. s. 445, s. 139.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free