- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
585

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1791—1792.

’ 585

På anmärkningarne häremot svarar Thorild med den ur hans
stillag falskt härledda falska sats, att man skall skrifva
lågt om det låga, gement om det gemena; liksom om icke
hvilket ämne som helst, synnerligast sådana, som Thorild
behandlade, skulle kunna "lefvande och lifligt" framställas
i ett hyfsad t och anständigt språk. Men Thorild lämpade
sin "princip" efter sin stil. Här, som vanligt, fingo
sålunda hans motståndare rätt i sina påståenden. Ty icke så
mycket mot grundsatsen, som mera mot följdsatserna och
mot tillämpningen vände sig Leopold.

På nära liknande sätt förhåller det sig med smakfrågan.
Med fulla skäl beskyller Leopold Thorild för smaklöshet,
om han än dervid i enskildheter går för långt, åtminstone
efter våra dagars måttstock; men då det gäller uppfattningen
af smakbegreppet tränger onekligen Thorild djupare in uti
dess väsende, än Leopold. Smaken, detta mångtydiga ord,
soi ti i förra seklets ästetik spelade så stor roll, och som i
våra dagar Hegelska skolans skönhotslärare nästan utdömt,
fattades af Leopold i betydelsen af känsla för det passande
och skickliga i konsten som i lifvet: den var i sin högsta
mening "snillets vett" och sammanföll med "den allmänna
känslan, det allmänna begreppet om vishet och värdighet"4).
Smaken kunde utbildas, förädlas, och sålunda den ena
tids-åldren i smakförädling öfvergå den andra. —När man i våi*a
dagar begagnar ordet smak, sker det likaledes för att
dermed uttrycka den sida af formsinnet, af sköuhetsomdömet,
som är underkastad individuella modifikationer. Men vi

liiir alltid högst tillämpliga, sanningens skull. — Mon dock, hvad det
är svårt att skrifva väl! så att färg och teckning göra en ren och hel
skönhet." - Prof på Thorildska cynismer läsas ofvan sid. 5G3.

*) Se ofvan sid. 5G3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free