Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 KELLGRENS „ OCH LEOPOLDS STRID MED THORILD.
cynismer under rubriken "Skönhet af styl." Thorild beklagar
sig deröfver, att man som exempel af skönhet valt ut de
"rysliga ord eller färger, som passa till det mest styggeliga i
naturen". Rubriken är tydligen ironisk, men då Thorild
bragte denna fråga å bane, begagnade sig motståndarne af
hans definition på stilens höghet, för att bevisa att ur den
följde, att dessa cynismer vore sköna. "Stylens rätta
höghet är", enligt Thorild, "att visa (Jet sköna i all sin höghet,
det stygga i all sin styggelse". Här är nu visserligen
endast tal om stilens höghet och ej om dess skönhet; och
Malmström 3) förebrår Leopold, att denne i sin förklaring
oärligt inskjutit ordjet "skönhet", och talar om "höghet eller
skönhet i stil." För vår del finna vi, att han med dqnna
inskjutning gjort sig onödigt besvär, ty det är lika
orimligt, att det stygga kan göra stilen hög, som att det kan
göra den skön. Och för öfrigt var ju för Thorild det höga,
d. ä. det sublima, en art af det sköna.
Man torde finna, att dessa "falska citater" icke äro
oärligare, än de, till hvilka Thorild sjelf gjort sig skyldig.
Sanna förhållandet är sålunda, att både Leopold och
Thorild tilläto sig att vrida och förvända motpartens ord;
skilnaden dem emellan var endast den, att den förre
syftade att visa sin motståndare löjlig, den senare att visa
honom dum eller elak.
Sammanfatta vi ofvanstående, kunna vi säga, att
Thorild som oftast med snillets blick trängde till djupet af
saken, men icke alltid kunde använda hvad han der fann.
Han lyckades icke att göra sig till herre öfver de trådar,
medelst hvilka det funna lät sig vid verkligheten anknytas
och kunde på den ombildande inverka. Dermed
samman-3) Malmström s. o. II. s. 499.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
