- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
593

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1791—1792.

’ 593

hänger den hos honom stundom framträdande svårigheten
att närmare utveckla en sats; han upprepar den, han
om-skrifver den, han deklamerar öfver den, men han utreder
den icke. Det tyckes som om den dunkla känslan att
icke hafva med tillräckliga grunder understödt en
sanning, drefve honom att till denna sanning ständigt vända
tillbaka — hur ofta t. ex. återkommer han icke i "Critik
öfver Critiker" till sin teori om svagheten,’utbredande sig
öfver densamma, vältaligare för hvarje gång. Sådant han
med sin siarblick engång skådat något, så blef det stående
för honom; och han hade svårt att vid det företaga en
ändring. Detta gäller till och med om enstaka bilder, om
uttryck och epiteter, hvilka, då de engång vunnit hans tycke,
jemt återvända; också citerar han i sina skrifter oupphörligt
sig sjelf. Thorild är derföre starkare i anfall, än i försvar;
ja, han gör gerna af försvaret ett nytt anfall; så "Svaret på
Luntan." Det är också af dessa skäl vi anse honom hafva
haft mera djupsinne, än skarpsinne. Med Leopold var
förhållandet sannolikt ett motsatt, och derpå berodde hans
öfverlägsenhet i polemiken. Palmblad4) anmärker, att "i
tvenne ting stod Thorild öfver sina motståndare: utom den
personliga segren ville han tillika på alvar (ehuru
visserligen icke utan egenkärlek) upplysa och lagstifta, samt,
oaktadt sin vrede, föra kampen, väl med skarpslipade vapen,
men dock på ridderligt vis." Men månne då icke
motståndarne ville på alvar upplysa? Kunde någon med djupare och
varmare deltagande, än Kellgren, omfatta allt som rörde
svenska vitterheten? Och visar icke "Tillägget" till "Den
nya lagstiftningen" samma alvar hos Leopold ? Hvad
stridssättet angår, så förgick man sig å båda sidor, såsom vi redan

4) Biogr. Lex. XVIII. s. 210.

Ljunggren. 38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free