- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Andra delen. Under Gustaf IV Adolfs minderårighet. 1792-1796 /
28

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

\ THORILDS LANDSFÖRVISNING.

finnes i dess egna systems centrum: d& dess sällhet eller högsta nöje
finnes uti dess verksamhets rättaste proportion till denna kraft: så
finnes ock dess skonhet endast uti dess egen hela varelses finaste mått,
hvaraf födas dess individuela skick, lynne, tycke. Detta finaste mått
kallar jag dess högsta sanning: ty endast derinom, för kännarens öga,
är den hvad den år. Men allt, utom denna proportion, detta mått,
är, i det yttre, stygghet: i det inre, raseri"....

’’Det naiva är sanningens mine och air: det är natnrens friska
grace: det är det äkta, rena och lefvande behag, som ingen konst kan
härma. Det naiva tillhör englarne, det tillgjorda djefl____

Dessa snillrika anmärkningar, sammanstälda med de
befangda satserna om actionen och om den klass af
här-mare, till hvilken Plato m. fl. räknades, torde bestyrka
sanningen af det omdöme, som vi inledningsvis fälde. Ur
annan synpunkt har det sin märkvärdighet att jemföra det
brinnande nitet för sanning, den starka afskyn för lögn,
flärd och låghet, med Thorilds sätt att här behandla sina
härmare och framför allt Lidner. Ty medgifvet, att han
hade skäl att öfver de förra beklaga sig, så kunde han
hafva tillrättavisat dem, utan att kalla dem: "literaturens
utsvultne kossacker", "rafeare", "det patriotiska snillets
by-tingar", "lagtossor", "menniskokråkor", "menniskoåsnor",
m. m.; och hans beteende mot Lidner är — oursäktligt.
Men nu, som oftast, fingo alla andra afseenden vika för
den ögonblickliga stämningen.

Leopold, som iakttagit tystnad rörande "Mildheten",
fann sig af denna skrift föranlåten att åter uppträda.
Thorilds öfvermod och sjelfbeundran, som i denna bjertare
än vanligt framlyste, hafva väl i sin mån bidragit att sätta
Leopold i harnesk, och dertill kommo de upprepade
sidohuggen till de gamla motståndarne *). Han skref derföre i

•) Dit kan t. ex. räknas skildringen af trastäcke-genren, erinran
om de "rimtossor", mot hvilka han förr k&mpat, utrop sådana som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/2/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free