Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1792—1793.
59
liga sak: vett! lilla välgörande allmagt i en sanning T tänkte jag: du
skall ännn en gång göra vår halfö till ett Manhem. Men det lilla
Helsingborg är rigtigt en liten frihetskoloni: karlarne unga och raska,
fruar och flickor vackra, staden täck, lefnadssättet glädtigt, och
repu-blikanism liksom vore han naturlig der. Så att det var just en fint
i grymhet af ödet att låta mig rätt lifiigen känna det svenska nyss
fore det danska. Der var en enda liten gammal rådman Been, för
hvars kalott månge Stockholmske råder borde taga af hufvudet, om
komplimenten skulle vara proportionerad. Men — nu är jag här hos
en nation, som ännu ligger så långt inunder sitt hofs förstånd, som
vårt hof ligger inunder nationens. Ingen Bernstorff besjunges här,
icke Danmarks gode och store män, utan i tid och otid, af alla
snillen, på vers och prosa, till yttersta äckel, "^Christian den syvend.er:
utan att jag funnit en enda dansk, som förstått att detta var en
hedendom att rodna för, skamlig inför sjelfva den dumma verlden. Om
mig hviskar man: han talar fritt, liksom våra gamla fruar skulle
hviskar han tror icke på Kristum. Apropos af det, hände likväl nyss
på Engelska källaren här det löjliga, att en lång svensk, Boheman,
titulerad handsekter hos hertig Carl af Sverige, för det han grufvade
sig öfver mitt frihets-tal, såsom en hycklande knjon, fick af en dansk,
likså häftig vän af mig som häftig rojalist, örfilar och ütsparkning,
med de andra svenskarnes högsta appjaudissement. Något champagner
w med i saken! men principen var excellent. Det är annars likaså
svårt att finna en oförsigtig dansk, som att finna en försigtig svensk.
Man gör då och då buller i staden: men det är matrosiskt: alltid för
personer, aldrig för en sak. Korteligen, regeringen, sådan som den
år, går för det närvarande ärligt och rättvist. Folket är godt och
omhngset, men utan lif och eld (också medger man allmänt
svenskarnes högre snille); intet genie har här kommit till min kännedom, men
ett antal af poeter oeh prosatörer. Spektaklet är slätt, musiken dock
i ära; allmänna tonen i allt, från hofvet till minsta sällskap,
ärbour-geoisigk. Grefve Horn, under namn af sekreter Clasen, är ofta i
staden. Prosten Widén har jag lärt personligen känna: han är så der
bondslug, vän af franska revolutionen och en flink gubbe. — Med ett
ord, kan jag säga, att det bästa jag äniiu fannit i Köpenhamn är
svenskar. Men desse svenskar kunna hvarken göra ett publikum eller
gifva en ton åt den danska bourgeosismen eller gläda upp den mörka
föreställning att vara tyranniet så nära. Af detta sista skäl reser jag
icke till Norge, utan till Hamburg, der min literära plan är att på
latin kasta ut de vigtigaste idéer, jag har, bland de tyske lärde, och
att med det finaste tryck på det finaste postpapper per posto söka
tjena svenske läsare i den mån något godt kan vågas. På 14 dagar
ta* jag ha svar från Stockholm, och så länge bür jag qvar. Bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
