- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Andra delen. Under Gustaf IV Adolfs minderårighet. 1792-1796 /
73

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1793.

93

han fraktade, att minsta delen i samhället hade nog förstånd
att begagna sig af den; emellertid fann han den vara
utkommen i rätt stund, då folk behöfde få ett begrepp att
fasta vid de tomma bokstäderna: jemlikhet. Han önskade
dock en ytterligare utveckling af begreppet frihet. Några
månader derefter (18 Nov. 1793) skref Leopold till
Rosenstein, som klagat, att han ansågs vara jakobin: "Hr
kanslirådets jakobinism förhåller sig alldeles likasom min
rojalism; och kanhända, med så stridiga namn, stå vi begge
nnder alldeles samma meridian i filosofien om
regeringssättet". Dessa yttranden kasta en ytterligare belysning öfver
de politiska tänkesätt, som herskade bland flertalet af
Gustaf lH:s förtrogna vittra omgifning. Nästan alla, som
tillhörde denna, hyllade de moderna statsrättsidéerna, och, som
vi ofvan (I. s. 63) sökt visa, fann man före revolutionen, att
det, man kallade republikanism, mycket väl kunde förlikas
med kärlek för menarken och statsskicket. Sjelf hyste
Gustaf sympati för de nya lärorna — han skulle eljest icke
till sitt umgänge valt deras anhängare —; men han var
konung i en tid af undertryckt jäsning, och
omständigheternas kraf är starkare än teoriernas. Han tvangs till
statskuppen 1789. Den ogillades, som vi veta, af Adlerbeth,
Kellgren (I. s. 67) och sannolikt äfven af Rosenstein.
Ensamt Leopold synes då, som sedermera, hafva betraktat den
som ett verk af politisk nödvändighet. Han, liksom
sannolikt flera, ansåg, att Förenings- och Säkerhetsakten endast
skulle tillämpas, så länge den behöfdes, för att sedan lemna
rum åt ett annat -och bättre. Konungen skall sjelf hafva
uttalat sig i denna rigtning *). Skiftningarne bland de i

s) Crusenstolpe förtäljer, ("1720, 1772, 1809" s. 116) att konungen,
Kamma dag, mordet skedde, yttrat till sin stallmästare under en| pro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/2/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free