Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 ROSENSTEINS SKRIFT OM UPPLYSNINGEN.
vissa hufvudpunkter lika tänkande voro dock icke så
obetydliga. Armfelt, Wallquist, Oxenstjerna, Nordin stå längst
till höger, hyllande "upplyst despotism"; Kellgren,
Adlerbeth, Rosenstein bilda venstern, äro Girondister och se
statsidealet i en mönsterrepublik; Leopold intager som Feuittant
centren, midt emellan Nordin och Rosenstein, och har
konstitutionel monarki till sitt program.
Franska revolutionen helsades med bifall af venstern
(I. s. 480); och belåtenheten fortfor till och med 1791.
Adlerbeth uttalade i Juli samma är, uti bref till sin förtrogne
vän Rosenstein, sin förhoppning att försöken att qväfva
revolutionen måtte misslyckas: "Om kontra-revolutionsmakarne
i Frankrike tror jag, som du, att de icke hafra så godt
spel; demokratiens röst der är nationens". Hela sommaren
igenom vittna hans bref om belåtenhet med franska
affärerna och om farhåga för att Gustaf IQ skulle blanda sig
i dem. Då Rosenstein berättade, att pengar fattades
konungen, svarade Adlerbeth: "det är ibland rätt väl att man
är fattig". Om franska konstitutionen af d. 3 Sept. 1791,
hvilken Leopold fann skrifven bara för att läsas, sade
Adlerbeth, att den vore ett "mästerstycke af menniskovishet och
filosofi". Rosenstein tyckes dock icke hafva i allo delat
entusiasmen hos Adlerbeth, hvilken tydligen var en doktrinär
af renaste vatten. Sedan Ludvig XYI, efter sitt
misslyckade rymningsförsök, blifvit återförd till Paris, skrifver
Rosenstein till Leopold och beklagar konungens öde, tilläg-
menad, att han för ingen del sjelf vore nöjd med det nya
regeringssättet; men att det för ögonblicket vore nödvändigt, såsom ett medel
att underlätta införandet af en representation, i likhet med Englands.
"Nästa gång", tillade konungen, "jag sammankallar ständerna, blir
det på engelska manér et".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
