- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Andra delen. Under Gustaf IV Adolfs minderårighet. 1792-1796 /
84

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84 ROSENSTEINS SKRIFT OM UI’1’LYSNINUKN.

I enlighet med Lockes teori, framställes uti
inledningen erfarenheten såsom vår kunskapskälla samt den deraf
beroende begreppsbildningen. Villfarelse!» förklaras
uppkomma af "en felaktig eller otillräcklig erfarenhet", af
"omdömen, som skilja sig från tingens verkliga beskaffenhet
och förhållande, falska och otillräckliga grundsatser,
oriktiga och haltande slutföljder". En annan källa till
villfarelser finner förf. i försummandet att noga bestämma
ordens betydelse; ja, äfven det, som afser att befordra
sanningen, kan innebära frön till missbruk och villfarelse,
såsom vetenskapliga systemer och metoder. Upplysningen
"består till sin grund i sanna, till sitt ändamål i tillräckliga
och till sin egentliga nytta i tillämpliga kunskaper". Först
efberforskar och uppställer förf. de vilkor, utan hvilka sanna
kunskaper icke kunna erhållas. Vi förbigå dem till
undvikande af vidlyftighet. Hvad angår tillräckligheten, så
beror den af våra behof; för vårt teoretiska behof eller
behof af vetande kan kunskapen icke blifva tillräcklig, så länge
ännu något återstår att veta; men för vårt praktiska behof,
vårt behof af sällhet, är kunskapen tillräcklig, om den
befordrar våra förrättningar och bidrager till vår lycksalighet,
hvilken senare beror af naturen, af andra menniskor och af
borgerliga samhället. "En rätt kännedom af naturen, som
lär oss att använda och styra densamma till vår sällhet och
förnöjelse, en sann ^ännedom af menniskan, som lär oss att
i umgänget och sammanlefnaden blifva lyckliga, en rätt
kännedom af medlen att göra samhället och de enskilda
lyckliga blifva således upplysningens förnämsta föremål och
dess väsendtligaste delar". Inom upplysningen kan man
särskilja emellan en gemensam eller allmän och en särskild;
den senare afser sådana kunskaper, som för särskilda än-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/2/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free