Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ROSENSTEINS SKRIFT OM UI’1’LYSNINUKN.
ämnen, än de ofvannämnda, jemte sådana, som tillhöra
hennes yrke; hon måste hafva alltiiänna begrepp om sådant,
som i det enskilda och allmänna lifvet är nödigt; hvarmed
dock icke är sagdt, att hon behöfver insigt i bevisen för
allt det, som vetenskapen uppställer såsom sant: "Jag är
upplyst, om jag vet en sanning, äfven om jag ej kan bevisa den".
rDå man talar om en allmän upplysning, om ett upplyst folk, bor
ingen föreställa sig, att man dermed kan mena, att vetenskaperna i
hela deras vidd af en hel allmänhet skola vara kända. Detta är
omöjligt att ens i tanken fatta, då största delen af menniskor nödvändigt
måste vara sysselsatta med förrättningar, som hvarken lemna tid eller
tillfälle till snillets odling. Det folk är upplyst, hos hvilket
vetenskaperna blifvit stälda på säkra grunder och drifna till en viss höjd,
särdeles i det nyttiga; der en mängd af medborgare hafva sig bekanta
grunderna till sanning, sättet att undvika villfarelse, k&nna de mest
nödvändiga, vigtiga och praktiska sanningar; der politiska och andra
charlataner, fantaster, svärmare, bedragare af alla slag, icke våga visa
sig af fruktan för det ljus, som snart upptäcker deras villor, deras
konster, och blottställer dem sjelfva för blygd och åtlöje, der de
klokas efterdöme och myndighet (må detta ord tillåtas mig!) leder de
öfriga och befriar dem för okunnighetens, villfarelsernas, fördomarnes*
vidskepelsens skadligaste påföljder. Att upplysningen är fullkomlig
och allmän, i mån af kunskapernas mängd och de upplystas antal,
vore öfverflödigt att säga. Men om man vill drifva taflan till den
största höjd, hvartill den synes kunna bringas, så tyckes den
föreställa en nation, der alla känna sina rättigheter, sina skyldigheter,
och allt hvad de, som menniskor och medborgare, till befordran af
ett gemensamt ändamål och en gemensam sällhet, böra veta, der
sedermera hvar och en i sitt kall och efter sina särskilda ändamål, eger
de kunskaper, som vid dem äro nödiga". (Eos. SamL Skr. II s. 190—192).
Så skildras upplysningen i första afdelningen. I den
andra och vidlyftigare afdelningen söker förf. visa
upplysningens nytta och nödvändighet för samhället. Der visas,
att samhällets ändamål, som är en allmän, alla enskilda
omfattande, lycksalighet, befordras af upplysningen; att endast
hon möjliggör en rätt lagstiftning, att dygd och seder stå
i så nära samband med upplysningen, att utan henne sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
