Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ROSENSTEINS SKRIFT OM UI’1’LYSNINUKN.
förståndets verk. Och sålunda beror både den enskilda och
den allmänna nyttan af förståndets upplysning, och
dermed är upplysningens vigt för samhället bevisad.
Ehuru nu hela denna bevisning står och faller med den
då hyllade teorien om egennyttan såsom princip för
menniskans handlingar, och Rosenstein, såsom Nyblaeus
anmärker, sålunda icke åstadkommit någon principiel
vederläggning af Rousseau, har han dock, för att begagna samme
förf:s ord, visat sig "som en tänkare redan derigenom, att
han inser, att en sådan vederläggning icke är möjlig annat
än på basis af en allmän filosofisk verldsåsigt och såsom
moment deraf", och, tillägga vi, en sådan vederläggning har
han genomfört med de filosofiska hjelpmedel, som stodo
tiden till buds, och denna vederläggning ansågs af hans
samtida tillfyllestgörande samt helsades derföre af dem med
förtjusning.*
Men icke endast mot Rousseau vände sig denna skrift,
och vederläggning af hans åsigt var icke dess egentligaste
anledning, utan denna antydes i Rosensteins ord till den
tyske öfversättaren: "Förståndets upplysning har blifvit
för-vexlad med fanatismens utsväfningar och en tygellös
ärelystnads illbragder, samt de klaraste sanningar missförstådda
eller .vanstälda, här af den ena, der af den andra
fraktionen". Med detsamma han bekämpade de farhågor, som
upplysningen ingifvit folkens Btyresmän, visande att dessas
misstroende mot upplysningen vore ogrundadt, vänder han
sig äfven mot do utsväfningar, som i upplysningens namn
föröfvats. Han förer ständigt frihetens, men den lagbundna
frihetens, talan. Som ett profstycke anföra vi nedanstående,
till hvars innehåll vi längre fram önska hänvisa, då frågan
blir om Thorilds kritik af denna skrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>