Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115 ROSENSTEINS SKRIFT OM UI’1’LYSNINUKN.
misstanken att vara jakobin lärer jag ej behöfva säga Tit.,
som vet med hnru litet skäl jag derföre beskylles. — Svenska
Akademien har f&tt kungabref, som befaller henne flytta
ihop med sin syster Vitterh. Akademien p& gamla slottet,
emedan v&ra rum behöfvas för museum. Jag igenkände ett
slags Nemesis i den tillfällighet, att brefvet var skrifvet med
densamme Renströms hand, som sä ofta sett sina försök hos
oss förkastade" *).
Under dylika omständigheter kunde det icke annat än
väcka uppmärksamhet, att Rosensteins skrift blef föremål
för kritik i en broschyr, utgifven af Reuterholms
skyddsling, den landsflyktige Thorild. Den utkom d. 6 Nov. och
bar till titel: "Om upplysningens princip eller kritik
på en viss berömd afhandling i detta stora ämne,
af Thorild, författad i fria riksstaden Hamburg
och till trycket befordrad af L. M. Philipson".
Ehuru denna kritik, liksom allt, hvad Thorild skrifvit, bär
spår af hans genialitet och innehåller åtskilligt tänkvärdt,
ar den ett bastverk eller, för att begagna en Thorildsk term,
ett "rafs", och som kritik temligen förfelad 3).
De sista raderna äro af Beskow (Sv. Akad. Handl. XXXV. s.
140 noten) origtigt angifna såsom skrifna vid Akademiens tillslutande
1795. Åtgärden med flyttningen afsåg möjligen endast att bereda
museum bättre utrymme, men den uppfattades som ett trakasserande.
Ocfcså tyckes behofvet icke varit trängande, enär akademien, redan
tiå månader derefter (d, 7
Dec.), fick rätt att åter hålla sina
sessioner i ’det större af de tvenne rom, hvarmed vi genom vår n&diga
skrifvelse af den 30 Sept. tillökt Musei utrymme". Se Sander,
"Nationalmuseum" s. 140—142.
’) Att broschyren är ett hastyerk, synes bland annat deraf, att då
Thorild förebrår Kosenstein, att han icke ens nämnt, än mindre
fast-stält upplysningens princip, nå finnes ingenstädes i Thorilds skrift
med tydliga ord denna princip angifven, och det oaktadt skriften har
till titel "Om upplysningens principr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
