Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ROSENSTEINS SKRIFT OM UI’1’LYSNINUKN.
läran, att tanken kan vara ett brott, låter lagen våldföra
förnuftet och förstör hela upplysningen, ty den förkastar
dess princip. "Lagen förbjuder endast vissa tankar, till dess
lagstiftaren kan se, att desse tankar äro icke skadlige, hvaruti
lagen bör aktas helig.... Om ep domare har vett.... ser
han i denna gerning "publicera en förbuden tauke" endast
denna gerningen" (d. ä. publicerandet). Söka vi nu upp
hos Rosenstein det tadlade stället, så lyder detta så: "de,
som säga, att en yttrad tanke, en samling af ord, en skrift
aldrig kunna blifva ett brott, säga en orimlighet".
Rosenstein säger sålunda endast att yttrandet af en tanke, en
skrift, kan under vissa omständigheter vara ett brott mot
lagen, d. ä. han säger precist detsamma som Thorild.
Endast genom att utelemna ordet yttrad, kan Thorild gifva
sin tolkning åt hans ord. Hur varmt Rosenstein hyllade
tankens frihet, ja äfven yttrandefriheten, synes bäst af dessa
hans ord: "Sådan är min öfvertygelse om upplysningens
kraft och och verkan, att om jag vore medlem af ett
samfund, som skulle inrättas till ett borgerligt samhälle, och
jag funne mina medbröder villrådige, så skulle jag tillstyrka
dem att, sedan de förut grundat de förenings- och
lydnadaband, hvarförutan intet samhälle kan bestå, lemna det öfriga
åt tiden och blott göra en enda lag: friheten att tänka och
skrifva", (s. 354).
Den tredje anmärkningen går derpå ut, att Rosenstein
upptagit den "gamla obetänkta skilnaden emellan
rättigheter och skyldigheter". Man behöfver aldrig tala om
annat, än hvars och ens rätt; i samma mån denna är helig,
säger Thorild, är skyldigheten att honorera den nödvändig,
och detta härleder han ur den något tvifvelaktiga sats, att
"en rättighet är intet, om den icke honoreras".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
