Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1794—17 95.
139
Da hånas väl, Pehr Bnebom,
Af hvaijom och af enom;
Men ej på en dag byggdes Rom:
Du slår dig nog igenom.
Pehr Enebom är ej en narr;
Han qvåder för de unga;
Se hår, J ädle ynglingar!
Också en stump att sjunga.
Blom emottog visan med förtjusning. Han störtade till
Rosenstein och sjöng den for honom under gapskratt.
"Rosensteins stora måge", skrifver han, "har flugit som en
lärkvinge, och Lenngren, den träkarlen, blef alldeles utom sig.
Det sista ban sade mig, var att Kellgren skall vakna från
döden, nar han f&r’höra’t. Tänk om "Pehr Enebom, Pehr
Enebom" blef ett medel att Kellgren kom sig1’. Sjelf var
Blom, såsom han skrifver, likt "alla andra ädla ynglingar
upptand och ville blott gå på". Men den försigtige
Rosenstein hade betänkligheter mot tryckningen, hufvudsakligen
derföre, att Enboms namn stod utsatt, och visan derigenom
som paskill hemföll under tryckfrihetslagen, men äfven
fruktade han, att enskilda uttryek skulle hos höga vederbörande
väcka anstöt. Blom och Rosenstein beslöto då att vidtaga
några ändringar på eget ansvar, emedan tiden icke medgaf
att understalla dem Leopolds godkännande. Dessa
ändringar äro ganska underliga.
I stallet för:
"Pehr Enebom, om bön har rum,
Hör denna suckan bara:
Det &r ej nog att vara dum,
Man bör ock nådig vara", (v. 1).
sattes:
Pehr Enebom, så högt uppsatt,
Hör denna suckan bara:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
