Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
ËNEBOMIADËN.
Är det ej 110g att-vara platt;
Hvi bör man folk-ilsk vara?"1)
I ßtället för "fan i dej" (v. 2) sattes: "hin ta det!" 3),
och "Nu skrålar du i andanom" (v. 4) utbyttes mot "Nu skr&lar
ock din milda gom" 4). Betänkligheten vid att utsätta
namnet *) häfdes derigenom, att Blom åtog sig ansvaret i
händelse af tryckfrihetsprocess. Samma nitiske vän åtog sig
äfven att förmå boktryckaren Holmberg att intaga visan i
tidningen, hvilket var så mycket svårare, söm Holmberg och
Enbom tyckas hafva varit goda vänner, och den senare hade
till intagning i Extra Posten inlemnat en uppsats, full af
ovett mot Leopold, med öfverskrift "Något om Parodien",
hvilken uppsats redan höll på att sättas, då Blom kom och
hindrade det 6)\ Holmbergs tillstånd utverkades, och Blom,
*) Ändringen är tydligen foretagen för att få bort orden dum o,ch
nådig. Trodde man möjligen, att versen i sitt ursprungliga skick
skulle kunna tillämpas på en högtuppsatt person?
*) Hvad med denna ändring vans, är svårt att se. Var hin
behagligare i vederbörandes öron än fan?
4) "I andanonT såsom ett bibliskt uttryck ansågs förmodligen
farligt.
*) Oxenstjerna delade deuna betänklighet. Han skref till
Leopold: "Enboms skrift i Extra Posten var af en narr, men om jag får
hazardera min idé, så hade jag kanske prefererat, att han ej med sitt
namn blifvit utmärkt i samma blad uti den visan, som kom der i
för-gårs, och som är väl eljest det qvickaste jag nånsin sett. Men jag
fruktar bara deraf den ström af grof heter och skällsord, som man kan
vänta af Englarnes broder, och mot hvilken till slut man ej har annat
än stryk eller tystnad att opponerar. (Brink. Ark. Il s. 452).
•) Denna artikel trycktes sedan den 13 Febr. i Dagl. Allehanda.
Man återfinner här Thorilds uppfattning af parodien. Författaren
förklarar, att den måste vara utan hjerta, som kunde drifva gäck med
hjertats språk, och beträffande uttrycket : *Jag blickade ned mot
krypen med en Guds välvilja", erinrar han om det omätliga afståndet
emfellan ett kryp och en förnuftig menniska, hvadan det vore ovärdigt,
att parodiera ett så vackert uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
