Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
SVENSKA AKADEMIENS SUSPENSION.
ribet, sett det enskilda intresset med svaghetens, och ändock oftast
det nationala med förståndets öga; och besanna, genom en lätt
jemförelse, att rikets ständer mottogo vid Carl XII:s död ett alldeles
förstördt rike, och lemnade det efter ett halft århundrade, blomstrande
i folknummer, åkerbruk, näringar, handel, nyttiga inrättningar af alla
slag, lemnade hushållningen redig och väl fördelt, beskattningen
måttlig, och — oaktadt tvenne kostsamma krig, flottans och
försvarsverkets npphjelpande — icke högre gäld än Carl XILs.
Han uttalade sitt ogillande af Adolf Fredriks
nedläggande af regeringen 1769. Om revolutionen 1772 heter det:
’Konungen förstod att nyttja ögonblicket; och hans skicklighet
verkstälde den ryktbara regementsförändringen, som den allmänna
ledsnaden gjorde lycklig. I detta ögonblick var grefve Fersen
frånvarande. Man har sagt, att hans närvaro skulle hafva hindrat
framgången. Det är möjligt; det är ej sannolikt".
Om Fersens uppträdande vid riksdagarne under Gustaf
111:8 regering och särskildt vid 1789 års riksdag, då
Förenings- och säkerhets-akten genomdref^, yttrar han:
"Vi kunna ej glömma,... huru han vid ett annat riksmöte, under
förenta sinnens bifall, var själen i de förklaringar öfver grundlagen, som
syntes nödiga för medborgares säkerhet och kraften af Rikets
Ständers röst; huru, vid det stormiga riksmöte, han sist bevistade, hans
medborgerliga språk och hans billiga betydenhet i frågor, som rörde
Rikets Ständers gemensamma rätt, förde honom med heder i ett
fängelse, det flere riksdagsmän med honom delte, och ett ännu större
antal skulle hafva varit färdigt att dela".
Talet väckte mycket uppseende och betraktades som
ett politiskt "evenement" *). I sjelfva verket är det också
en protest mot det år 1789 grundade statsskick, i skygd
af hvilket Reuterholm nu styrde Sverge. En regering, så
skuggrädd, som förmyndarregeringen, och hvilken så
småaktigt nagelfor med tidningspressen, kunde icke annat än
•) Erkebiskopen skrifver till domprosten Elf i Linköping och
berättar, att han varit i Stockholm och hört "det märkliga talet, hvaraf
anledning togs till den ännu märkligare resolutionen". (Elfs Brefs. å
Upsala Bibi.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
