Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THORILD I TYSKLAND.
177
skrifterna "Om efterhärmning" samt "Om upplysningens
princip", hade Thorild framstält dessa här återkommande satser:
all lag är helig, så länge den är lag; det tillhör ett förvilladt
och fanatiskt hufvud att resa sig upp mot lagar, men med
lagliga medel eger jag arbeta på dess upphäfvande; vi få
tänka det bästa vi förmå, men göra endast hvad lagarne
bjuda; endast genom" högsta rätt, det är högsta sällhet,
kan verlden tryggt och evigt styras. Ifrågavarande arbete
afsåg att uppställa den lag, som för alla och evigt gäller,
eller upplysa om den "högsta rätt".
För att, säger Thorild, vinna det mål, hvarefter vi alla
sträfva, lycksaligheten, fordras säkerhet och bestånd,
men ingendera kan ernås genom den moderna tidslösen,
frihet och jemlikhet, eller genom de Bousseauska
samhälls-principerna, kontrakt och allmän vilja. "Ty derutaf att ni
är fri, jemlik, kontraktsmyndig och sjelfviljande följer väl,
att ni har högsta magt till att tänka; men det klokaste
eller det galnaste? att ni har högsta magt till att vilja;
men det bästa eller det värsta? att ni har högsta magt till
att göra; men det som, upprättar er och alla eller det som
forstörer er och alla?" Visserligen kan en menniska icke
vara menniska, utan som fri och i all mensklig rätt
jemlik, fullmyndig och sjelfviljande, ty utan detta är hon
oskicklig till moralitet, förstånd, dygd, ed, ära och framför
allt till religion; men till mensklighetens principer duga
icke dessa egenskaper.
"Men hvarföre menniskor, i alla tider, hafva flytt till dessa
republikanska, na kallade nya principer, såsom de allra högsta och enda
gudomliga, det röjer sig snart för en tänkare. Dessa principer äro
alla negativa; frihet mot tyranni, jemlikhet mot förnedring, kontrakt
mot nödtvång, allas vilja mot någras nyck; det är, de äro alla gjorda
mot ondt, men icke för godt. Derföre också då nationer blifvit så illa
ljunggren. II. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
