Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
THORILD I TYSKLAND. 180
mer eller mindre duglig till sällhet, och denna duglighet
till sällhet är dygd — dygd kommer af dilga — så består
menniskans högsta rätt, friheten, deri, att hon får vara
det hon duger till, och då frihetens mått är dygden och
dygdens mått det goda, är menniskans äkta frihet den, att
"få göra allt det goda, som hon kan". Den, som påstår
en frihet utöfver sin dygd, säger Thorild, menar med
frihet en rättighet till orätt.
Sålunda gör den orätt, som gör, eller vill göra, mer än
han duger till. Men den, som gör mindre? Den frågan
uppkastar Thorild icke ens, ty det antages, att alla söka
den högsta möjliga lycksalighet och sålunda väl äro
frestade att öfverskrida gränsen uppåt, men icke nedåt. Jemte
det att rättslagen och sedelagen här synas sammanfalla 2),
inses lätt huru föga tillfredsställande det är, att som
högsta norm för såväl rätt som sedlighet sätta den
svårbestämbara midten emellan ett förmycket och ett förlitet.
Förstånd, fortfar han, är förmågan att känna sanningen,
och sanningen är tingens klara verklighet; derföre utgöres
förståndets proportioner eller lagar af denna klarhets eller visshets
olika grader. Visst är det, hvarom antingen alla
öfverensstämma eller hvari de lärde, mästarne, öfverensstämma, eller
a) Nyblaeus, "Den filosofiska forskningen i Sverige" I. s. 257
anmärker detta, men tillägger, att "vid närmare betraktande finner man
dock, att rättsnormen, enligt Thorilds mening, icke i likhet med den
sedliga normen fäster afseende på sjelfva det inre tänkesättet eller
den inre sinnesförfattningen, från hvilken den yttre handlingen utgår,
ntan endast på den sistnämnda". — Vi anmärka dock, att nti hår
ifrågavarande arbete Thorild, äfven med hänsyn till sedligheten, tyckes
endast fästa afseende vid den yttre handlingen, ty på tal om dygden
heter det uttryckligen: "det är klart, att här icke talas om den inre
andeliga dygden, hvilken, så vidt jag vet, är en hemlighet för förnuftet",
(not. s. 330).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
