Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THOBILD I TYSKLAND.
179
portion, det med tingens klara verklighet högst
enliga; hvarmed Thorild synes mena, att liksom för den
enskilde det råtta och för honom sällhetberedande består i
ett visst, af hans kraft och natur beroende, mått för hans
handlingar, så måste äfven samhället hafva sin lag i det
proportionerade. Lag är derföre en bestämd proportion, i
klara ord uppgifven *). I denna tomma formel, det rätta
är proportion, anser sig Thorild hafva funnit den af
århundraden sökta lösningen af samhällsproblemet. Han öfvergår
derefter till att uppvisa detta mått inom "de högsta ting
af värde i menskligheten: lifvet, förståndet, dygden".
Lifvets sanna proportion eller rätt är, säger Thorild,
friheten; men detta stora ord har i alla tider varit ett stort
bländverk *), och han visar vidlyftigt, huru det både i praxis
och teori alltjemt varit missförstådt. Med frihet menas ett
tillstånd, hvaruti man kan vara lycksalig och skild från
allt förtryck. Men i ett sådant tillstånd befinner man sig
endast, då man följer sin natur; ty "att vara det man
verkligen är, innefattar hvart lefvande väsendes både
sanning, äkta kraft och lycksalighet". Men för att vara hvad
man verkligen är, måste man förstå hvad man är, och då
frihet genom förstånd verkar en mensklig gerning, som är
•) För att ytterligare förtydliga hvad han menar med proportion
gifver Thorild en mängd nr biblen och historien hemtade exempel pà
dera motsats: disproportion. Vi anföra ett: "Korstågens
slagtnin-gar af millioner menniskor för Kristi graf, det är, för en viss tom
qvadrat i gråsten, hade alldeles ingen proportion". Och härtill fogar
han qvickt: "Och det kände se ut, som i våra dagar Rousseaus
jemlikhet hade blifvit för oss Kristi graf".
f) "Friheten", säger han bland annat, "har aldrig varit fri, utan
tvärtom så tvungen, att ännu har det icke någonsin varit så farligt i
en monarki att tänka mot monarkismen, som i en republik att tänka
emot republikanismen".
14*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
