Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1792—1795.
271
och oupphinnelig; men erkännas måste, att hvad Bellman
atom denna bestämda art har alstrat, ingalunda är i samma
grad utmärkt, ja stundom icke mycket höjer sig öfver
medelmåttan, samt vidare, att sjelfva arten är sådan, att
hon icke på ett folks vitterhet i dess helhet kan utöfva
något bestämmande inflytande. Lidner hade rika
skaldeanlag, men han saknade den sans och den hållning, som
for frambringande af ett verkligt helgjutet konstverk äro
nödiga.
Yi hafva ofvan yttrat, att adertonde seklets upplysning
egde i Stockholms-Posten en organ, och vi hafva äfven sökt
visa, att de 1 denna tidning utkämpade striderna mellan det
gamlas och det nyas försvarare bidrogo att minska verkan
utaf denna upplysnings mera negativa sidor. Tidningen,
som ofta prisas af ins. "för de många nyttiga sanningar",
hon framförde, bidrog emellertid i väsentlig mån att bland
den stora allmänheten sätta tidsidéerna i omlopp. Man kan
nr olika synpunkter olika uppskatta värdet af detta
inflytande; dess tillvaro är obestridlig. Fråga vi vidare efter
arten af Kellgrens verksamhet såsom granskare och
publicist, så bestämdes denna ytterst af hans klart
medvetna syfte att skapa en svensk vitterhet. Det var samma
syftemål, som, enligt hvad vi framdeles skola visa, utgör
den ledande grundtanken i hela den Gustavianska skolans
verksamhet och kanske tydligast framträder hos Gustaf III
och Kellgren. Det gälde i främsta rummet att skaffa den
svenska sången erkännande inom de högre, franskt bildade
samhällsklasserna; detta gjorde Kellgren visserligen bäst
genom sina egna dikter, om hvilka man snart måste
erkänna, att de hade alla de förtjenster och det behag, som
man hos de franska klassikerna så mycket beundrade; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
