Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1792t-1795.
, 818
till omformälandet af någon regeringsåtgärd eller någon
utnämning till ett högt embete, då merendels en historik om
embetets förre innehafvare meddelas. Tidningens politiska
ståndpunkt hafva vi ofvan (sid. 70—72) skildrat. För att
ytterligare styrka rigtigheten af vår uppfattning, vilja vi
något redogöra för de politiska artiklarna 1792. I en
uppsats om franska revolutionen uppräknas orsakerna till
densamma, och bland dem nämnas: "irreligion uti alla stånd,
hvilken uti franska revolutionen gjort just detsamma som
dess motsats eller fanatismen gjorde under Cromwells tid i
England" ... vidare "allmänhetens okunnighet om nästan
alla högre dygder och pligter ... en hop nymodiga
filosofers halflärda djupsinnighet m. m." (n:o 26). I
"Reflexioner angående romerska republiken" (n:o 55) omnämnes huru
Rom från konungadöme blef republik, för att ändtligen
komma under kejsarnes ok, och artikeln slutar: "emellertid
är det mycket troligt, att romarne aldrig hade kommit uti
denna olyckliga belägenhet, om de ej förvandlat detta
konungarike till en republik". En annan artikel visar
omöjligheten att i större stater kunna åstadkomma och
vidmagt-hålla likhet i egendom och förmögenhet medborgare emellan
(n:o 31). En artikel, "Något om krig", har detta slut:
~Den tryggaste statekonst hvilar på rättvisa och folkets kärlek,
och den regent, som upprätthåller den förra, förstår vinna den senare,
kan i trygg säkerhet trotsa alla stormar, äfven uti den tid, då ett
allmint orosfrö synes nog vida utspridas, och hota flera länder med
lideliga skakningar, som på flera ställen alltför väl frodAs. Det är
endast den regerandes försigtighet och välmuttade omsorger, som förmå
dämpa detta ogräs uti sin skadeliga tillväxt. Då bibehålles säkrast
det lugn, hvarpå statens välfärd helt beror, den inbördes säkerheten,
utom hvilken ingen sällhet gifves, ty hvarest den förra stores,
försvinner den senare, och då är det allt med regering, konster och
näringar. En stat, utan invärtes trygghet, blir säkert en förödelsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
