Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
ANNA MARIA LENNGREN.
lig teckning af fra Lenngren. Men ekot af den äldre
kritiken har länge återljudit och gör det ännu. Malmström,
som visst icke var någon fosforistvän, har dock icke ens
funnit en plats åt henne i sitt vidlyftiga arbete; han omtalar
henne först med anledning af Franzéns uppträdande mot
Hammarskölds kritik i Literaturtidningen 1820. I de flesta
literaturhistoriska handböcker finner man henne endast un*
der förbehåll erkänd: hennes qvickhet, heter det, träffar
endast ytan af föremålen, hon saknar den djupa och varma
känsla, som tillhör den sanna qvinligheten. Ja, några
damer, som skrifvit ett häfte om "Qvinnan inom svenska
literaturen" (1873), drista till och med försäkra oss, att det var
"icke så mycket poesi" i hennes stycken, "som mera ett slags
versifierad lefnadsfilosofi". öfverhufvud tyckas våra
författande damer och deras kavaljerer icke kunna förlåta henne,
att hon skrifvit "Råd till min dotter" 2).
Anna Maria Malmstedt var född i Upsala d. 18 Juni
1754. Af fadren, e. o. professoren Magnus Malmstedt, hade
hon i arf sitt ljusa hufvud och sitt goda skämtsamma lynne; af
modren, Märta Florin, den hulda qvinligheten samt sinnet
för hemmets trefnad och behag. En varm, oskrymtad
gudsfruktan utmärkte föräldrarne och öfvergick från dem på
dottren. Fadren besörjde sjelf det lifliga och lärgiriga barnets
undervisning; bland annat inhemtade hon under hans led-
’) Fru Lenngren bar ofta varit föremål för lefnadsteckningar och
karakteristiker. De yppersta äro Rosensteins i företalet till första
upplagan af "Skaldeförsöken% Franzéns i Sy. Akademiens Handlingar VIII,
och Atterboms i Sv. Siare och Skalder Yl. 2 samt Runebergs i Saml.
skrifter VI. 1. Förtjent af uppmärksamhet är äfven Anders Flodmans
teckning i "Kritiska studier*. För öfrigt träffar man hennes biografi
i Sv. Pantheon, Biogr. Lexikon samt i de flesta illustrerade tid- och
månadsskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
