Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
FRA.NZSN.
all afund, naturlig hos les poetes, och i synnerhet hos släta
poeter, är jag dock ljuft rörd; när jag gör eller man förer
mig att göra en sådan upptäckt. Jag har läst hans
stycken. Akademien hedras af att, om jag så f&r tala, uppsöka
honom" a).
Uppmuntrad af denna framgång lemnade Franzén ander
1794 flera poetiska bidrag till Åbo tidning samt lät i St.
Posten införa åtta dikter. Af de senare äro endast trenne
lemnade oförändrade: Selmasången De tre behagen, Svenska
sånggudinnan titt den danska, till hvilken dikt vi i ett
följande kapitel återkomma, samt Den arma modren, en
rörande klagan, hvilken en fattig, af sin man vårdslösad,
moder sjunger, i form af vaggvisa, för sitt sofvande barn. De
öfriga fem hafva blifvit mer eller mindre omarbetade.
Morgonrodnaden innehåller blott första utkastet till den ännu
vackrare dikten, Moder och son (skrifven 1810, omarbetad
1824), i hvilken framskymtar mången hågkomst af skaldens
egen barndom och af hans moder, "en så vis och huld, som
vacker lärarinna". Den fattiga flickan, hållen i den
finska folkdiktens tonart, har genom tillägget af de tre sista
stroferna erhållit en lämplig och försonande afslutning,
hvilken den i sin första form saknade. Mest och oftast
omarbetad är Ynglingen och mannen; den föreligger uti fyra
variationer. Ynglingen skildrar i skimrande färger sitt
drömda ideal, men varnas af mannen, som föredrager det redbara
framför det fantastiska. I utmålandet af detta drömda qvin-
•) Ups. Univ. Bibi. — Brinkm. Ark. — Leopolds bref är aftryckt af
Beskow, Sv. Akad. Handl. XXXV s. 202. — Inför sådant sakförhållande
förefaller det bra djerft, att, såsom fosforisterna, våga påstå, det
"Franzéns värde var af nationen, men aldrig af smakens väktare,
fullkomligen erkändt". Sv. Lit.-Tidn. 1819 s. 436.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
