Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANZÉN.
878
Då till perlorna af vin
Dina tårar blandas;
Står hon med sin englamin
Och för dig blott andas.
Drick — och lifvets väg ej mer
Går igenom heden:
Se i glaset, och da ser
Jorden är ett Edén:
Drick — i glaset sanningen
Plär sig naken måla:
Drick — i glaset kärleken
Ser sin himmel stråla.
Drick — men sällan och med mått.
Mins, hvad Syrach skrifvit:
^Vin och vänskap smaka godt,
Då de gamla blifvit". —
Tänk, hvad fröjd på gamla dar
Gubbens hjerta känner!
Gammalt vin har gubben qvar
Än åt gamla vänner".
Det är den tredje strofen, sam skalden uteslutit. Det
synes också som vore det erotiska uti en dikt af denna art
tillräckligt framhållet genom de två första stroferna; tredje
strofen kan icke heller i poetiskt värde mäta sig med de fyra
andra; genom bilden af älskarinnan, som med sin englamin
st&r och ser hur älskarens tårar blanda sig med vinet, införes
dessutom en för dikten främmande art af känslosamhet.
Malmström i sitt inträdestal säger träffande om denna dikt: "det
är icke den vilda bacchanten, det är den ömma älskarinnan,
som bjuder ynglingen det glas, som han skall tömma för
henne, för kärleken, för vänskapen och sist för ålderdomen.
Det är icke det förflygande ruset, som här firas, det är den
sällhet, som räcker till för hela lifvet, emedan den städse
haft sitt mått och sin gräns. Jag känner ingen i sitt slag
skönare säng än denna i all dess behagfulla enkelhet. Det
Ljunggren. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
