Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. O. OXENSTJERNA OCH SKÖRDARNE!. 450
tidens poetiska manér, i det han söker omskrifvande och
reflekterande uttryck i stället för de naturliga och målande, ett
manér, från hvilket han aldrig gjorde sig fullkomligt fri; men
öfverallt framlyser ett sinne, som finner sin ro och sin
fägnad i betraktandet af naturens outsineliga skönhet. Den
milda oskuldsfulla själ, som i denna natur fann sin
spegelbild, framträder i all sin omedvetna skönhet uti dikten
Oskuldens religion, hvilken Tegnér kallat "poesiens
bergspredikan". Der uttalar skalden sin religionsvishet, hvars
hela innehåll kan sammanfattas i den satsen: Gud är
kärleken, och i Guds kärlek äro vi alla ett. Derföre ber
skalden, att Gud måtte lära honom att äfven i den förvillade se
"en själ, som fordom ämnad
Åt sanningen och dig, kan föras dit igen,
I sjelfva brottslingen, åt dina domar lemnad,
Ett ämne for min förbön än".
Och skönare kan icke menniskans förhållande till Gud
uttryckas, än genom diktens slutord, der skalden
framställer sin dödsstund under denna bild:
"Så går ett tröttadt barn, med menlöst sträckta händer,
Att lyftas i sin faders famn".
"Huru ren och öppen", säger Tegnér, "ligger icke här
hela hans sköna själ både för Gud och menniskor! Det är
omöjligt, att utan den djupaste rörelse höra huru ömt han
förmanar till broderlig kärlek och fördragsamhet, huru varmt
han ber äfven för de vilseförda, huru skönt han vill, med
välviljan emot hela sitt slägte, afbetala något på sin skuld
till den eviga Godheten. Det ligger ingen stolthet i hans
önskan att dyrka Gud med sina gerningar, men väl ligger
det något himmelskt i den fromma undergifvenhet, hvarmed
han förtröstansfullt anförtror sig som ett barn i hans händer".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
