- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Andra delen. Under Gustaf IV Adolfs minderårighet. 1792-1796 /
460

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

460 J. G. OXENSTJERNA OCH SKÖRDARNE.



egentliga enheten är äfven här af lyrisk art, "ligger i
skaldens egna känsla, i hans uppfattning och behandling af
ämnet". Likaså ser Atterbom diktens subjektiva enhet i
skaldens lyriskt varma naturuppfattning och fosterlandskänsla;
men han tillägger, att "Skördarne" äfven har en objektiv
enhet, som yttrar sig i förhärligandet af det svenska
fäderneslandet. Man kan verkligen tala äfven om en sådan
ämnets enhet, ty vid sidan om den svenska landtmannens
arbeten erinras det om vira äldsta förfader, våra häfder, hjeltar,
sagor, skalder, högtider och sedvanor m. m. Likväl
besjungas äfven främmande länders naturalster; den sjette sången
börjar med en färgrikt prunkande målning af de utländska
blommor och frukter, som blifvit öfverflyttade till vårt land,
och i slutet af samma sång låter skalden en gammal sjöman
förtälja

"Om andra bygders skörd, och hvad naturen gett

Af rikdom åt de land, han i sin vandring sett".

Och träffande anmärker Tegnér, att det är som vore
skalden missnöjd med att den svenska jorden ej bjöde honom
växter lika präktiga för hans målning. Men månne icke
äfven häruti, ja, uti sjelfva den sydliga solbelysning, som
hvilar öfver dessa taflor, ligger ett äkta nordiskt drag, denna
längtan, som trots nordbons kärlek till hemlandet, drager
hans håg till de länder, der en varmare sol framtrollar en
rikare natur, längtan att se dem, om än icke att i dem
qvarstanna?

Den enhet, som mest förtjenar detta namn, är dock
onekligen den subjektiva; ty det är af sig sjelf, sitt varma
natursinne, sitt goda hjerta skalden i denna dikt gifver oss
en spegelbild. Detta synes af sjelfva det kärleksfulla i
naturbetraktelsen, af det fina aktgifvandet på och framhållandet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/2/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free