Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
TVÅ TIDSKRIFTER.
fall och sakrik framställning af prof. Nyblaeus a), och vi kunna.
derföre inskränka oss till att i några f& drag antyda gången
af utvecklingen, så vidt den ligger inom den har
foreva-rande tiderymd, dervid äfven kortligen redogörande för det
intryck, denna* filosofis framträdande gjorde på den allmänna
stämningen, i den mån denna afspeglar sig i pressen och i
förtroliga meddelanden emellan de framstående liter&törerna.
Locke hade, som vi känna, lärt att hos menniskan icke
finnas några medfödda ideer, samt att källan för den
menskliga kunskapen är de yttre tingens intryck på det i sig
sjelf tomma medvetandet; hvilket af dessa ting får sitt
innehåll. Sinnet, erfarenheten, vore, såsom Thorild förklarade^
"vår osviklige lärare". Locke antog dock, att åt detta
utifrån kommande material gaf förståndet form och
sammanhang; men fransmännen visade, att om medvetandet vore
tomt, kunde det lika litet skapa formen, som innehållet, det
var då icke annat än ett bihang till det yttre, till materien,
och måste, enär det af materien emottog intryck, vara med
denna likartadt. Sensualismen gick öfver i materialism. Hume
vederlade visserligen fransmännens mening, att formen, det
allmängiltiga och nödvändiga i våra kunskaper, skulle kunna
härledas ur sensationerna sjelfva, ty genom blott erfarenhet
kommer man icke till något allmängiltigt och nödvändigt,
emedan det alltid kan tänkas fall af annan art, om hvilka
man icke har erfarenhet; men längre gick han icke, utan
stannade i tviflet på all mensklig kunskaps allmängiltighet.
För öfvervinnande af denna materialism och skepticism,
måste den menskliga kunskapsförmågan underkastas en
noggrannare pröfning, om eljest ett vetande skulle vara möj-
*) "Den filosofiska forskningen i Sverige" I. 2. s. 1—246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
