Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567 TVÅ TIDSKRIFTER.
sådana foremål vinna vi ingen kunskap; det intryck,
föremålet på oss gör, den fria harmoniska verksamhet, hvari
•det försätter vår inbillningskraft och vårt förstånd, så att
-den förra uppfattar föremålets form, det senare finner det
ändamålsenligt, utan föreställning om dess ändamål, detta
samt den deraf uppkomna lust, är hvad vi kalla skönt Det
sköna är sålunda icke något objektivt. Endast det skönas
allmänna psykologiska verkan är derföre föremålet för Kants
undersökning. Men genom denna undersökning uppdagar
Kant, att välbehaget vid det sköna är intresselöst — det
sköna behagar utan att väcka ett specifikt intresse — samt
skiljer sig derigenom från välbehaget vid så väl det
sin-ligt angenäma som vid det moraliskt goda. Här träder han
■sålunda i skarp motsats till tidens smaklära, som
förblandade sedlighet och skönhet; och han har dermed lagt
grunden till den nyare estetiken. Berodde det sköna på
inbillningskraftens harmoni med förståndet, så beror det sublima
på denna krafts harmoni med förnuftet; det förra skänker oss
en direkt, det senare en indirekt lust. Det sublima, som synes
öfver all jemförelse stort eller mägtigt, öfverväldigar
inbillningskraften, som ej kan omfatta det, och väcker sålunda
en känsla af olust, men förnuftsidén eller idén om det
oändliga vaknar, och dermed äfven medvetandet, att vi sjelfva,
som förmå fatta denna idé, äro upphöjde öfver sinlighetens
inskränkning och således äfven öfver den förstörelse,
hvarmed det sublima naturföremålet syntes hota oss: olusten går
öfver i lust. Sådan är i kortfattad form Kants lära.
I Sverige var mot århundradets slut Lockes filosofi
allena herskande. De mest framstående bland literatörerna,
en Leopold, en Rosenstein, bekände sig till detta system.
Från lärostolarne förkunnades det, i Upsala af Christiern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
