Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
TVÅ TIDSKRIFTER.
nin, i Lund af Fremling; lektorerna Kolmark, Gottmark och
Bjurbäck voro i landsorten de mera betydande anhängarne
af denna lära.
Den, som i Sverige först uppträdde som målsman för
Kantska filosofien var professoren i praktisk filosofi vid
Upsala universitet, Daniel Boethius 4). Som lärjunge af
Christiernin hade han i sin ungdom omfattat Lockes filosofi; men
då han, blifven professor, vunnit kännedom om Kants
under tiden utgifna skrifter, öfvergaf han sina forna åsigter,
och blef Kants förste lärjunge i Sverige. Af Hvasser
tecknas han sålunda: "Genomträngd af verklig sanningskärlek
och trogen sin mästare, var denne aktningsvärde man fri
ifrån de skuggor, som ej sällan fördunkla karakteren hos
dem, som egna sig åt utbredandet af nya läror —
sjelfklok-het och fåfanga. Hans öfvertygelse var säker och stark,
hans lärarenit ärligt och troget. Men han saknade dock
förmåga att länge vara anförare på den nya
forskningsbanan. Hans originalitet såsom tänkare var ej utmärkt, och
gåfvan af liflighet och klarhet i föredraget hade icke i
rikare mått fallit på hans lott". Sanningen af detta senare
omdöme intygar äfven Höst, som under sin resa i Sverige 1798
troget hemberättade hvad han hörde af andra, utan att göra
synnerligen många egna iakttagelser; han skref nemligen
att "Kant er populær ved siden af Boëthius*. Höjer
tilllägger Boëthius "entusiasm och solennité" som föreläsare *).
4) Född i Westerås 1751, blef han student i Upsala 1765, och
hörde der till Leopolds närmaste umgängeskrets, blef magister 1773,
docent i filosofi 1775, e. o. adjunkt 1779, företog s. å. en utrikes resa,
blef professor 1783 och dog 1810.
’) Hvasser. Valda skrifter II s. 11. — Bajer. Det skandinaviske
Literaturselskab s. o. s. 572. — A. L. Bygdén. Framställning af B.
Höi-jers lefnad och filosofiska ståndpunkt s. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
