Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
TVÅ TIDSKRIFTER.
v. Rosenstein, sedan erkebiskop, Gustaf af Wetterstedt,
sedan statsminister, Markus Wallenberg, sedan biskop, samt
Erik Abr. Almqvist, sedan biskop; af och till besökte Hjerta
sällskapet från Stockholm.
Men den erkändt främste inom Juntan var, som vi
nämnt, Benjamin Höijer, en bland vårt lands
skarpsinnigaste tänkare *). Utrustad med ett fint spekulativt sinne, ett
skarpt och genomträngande förstånd, en fast vilja och ett
mod, som icke skyggade tillbaka för någon tankens konse-’
qvens, hade han derjemte en stark och ömtålig sjelfkänsla,
ett sarkastiskt lynne, och i hela sitt uppträdande något
öfverlägset och imponerande. Han hade följaktligen lätt att
vinna tillgifna anhängare, men också icke svårt att ådraga
8) Benjamin Carl Henrik Höijer var född d. 1 Jun. 1767.
Fadren var Kyrkoherde i Kumla. Vid 16 års ålder 1763 kom Höijer till
Upsala, blef magister 1788, och efter utgifvande af en afhandling,
"Quid artibus elegantioribus mores debeant1789 af Boethius kallad
till docent i praktisk filosofi. Men 1790 öfvergaf han universitet och
lät inskrifva sig i kgl. kanslikollegium i Stockholm; dock återvände
han redan följande &r och och höll 1792 det ofvan (s. 228) omnämnda
talet öfver Gustaf III. Under 1795—98 utvecklade han stor
verksamhet i de Silfverstolpeska tidskrifterna. År 1798 blef han adjunkt i
teoretisk och praktisk filosofi, sedan han kort förut gjort en resa
till Tyskland och Danmark samt der knutit bekantskap med Reinhold,
Fichte och Schelling. I Feb. 1799 dog Christiernin, och som
speci-men för professionen efter honom utgaf Höijer början till sitt mest
betydande arbete rOm den filosofiska konstruktionenn. Han blef dock
förbigången, såsom det säges, på grund af misstankar för jakobinism
och ateism; företog 1800—2 en ny resa till Frankrike, Schweitz och
Tyskland, sökte efter hemkomsten fyra g&nger professioner, en gång
lek-torstjenst, men alltid förgäfves, och blef först efter statshvälfningen
1809 befordrad till professor i teoretisk filosofi i Upsala. Han dog redan
1812. Hans samlade skrifter i fem delar utkommo 1825—27. — Vi
återkomma i det följande ofta till honom. — Palmblad. Biog. Lex. —
Hammarsköld Phosphoros 1813. — Bygdén Framställning af B. Höijers
lefnad och filosofiska ståndpunkt. — A. JVyblæus. s. o. s. 338—357.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
