Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573 TVÅ TIDSKRIFTER.
sig bittra fiender. Det var sannolikt p& hans inrådan, som
pågra af Juntans medlemmar förenade sig att utgifva en
tidskrift för utländsk literatur, hvilken skulle hafva till
hufvudsaklig, fast icke till enda, uppgift att utbreda
kännedom om den nya kritiska filosofien. Silfverstolpe stälde sig
som utgifvare. Ehuru han icke i egentlig mening var
fi-l?6of, hade han dock under Boëthii ledning och genom
umgänget med Höijer gjort s& mycken bekantskap med Kants
läror, att han b&de kunde redogöra för och anmäla filosofiska
skrifter ’). Höjer hade redan vid denna tid öppet öga för en
hufvud brist i Kants filosofi: att den saknade systematisk
enhet. Hvarken det teoretiska och det praktiska förnuftet, icke
heller sinlighet och först&nd, icke heller kunskapens innehåll
och form återfördes deri på samma gemensamma princip. På
afhjelpandet af denna brist rigtade Höijer tidigt sin
uppmärksamhet, och under sitt arbete derpå, emottog han inverkningar
af både Fichte och Schelling; men aldrig var han anhängare
af hvarken den ene eller andre, ja, gick i vissa afseenden
utöfver båda. Sjelf förklarade han, att han till utgångspunkt
hade Kant, byggde på samma grunder som denne, samt att
hans sträfvan var att åt Kants filosofi gifva den afslutning
och fulländning, som den hos upphofsmannen saknade *).
Enligt tidskriftens program skulle den hufvudsakligen
redogöra för den "utländska lärdomen", en uppgift, som
förklarades vara så mycket vigtigare, som i utlandet under de
senare åren vetenskaperna hade gjort stora framsteg; sär-
•) Palmblad säger, att Silfverstolpe "förlade" tidskriften, "utan att
sjelf veterligen deltaga deruti". Man behöfver blott genombläddra
första häftet för att finna grundlösheten af denna uppgift: det
innehåller bland annat recensioner af ett teologiskt och två historiska
arbeten, alla tre undertecknade med Silfverstolpes signatur.
») Se Nyblæi utredning s. o. s. 358—363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
