Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
ÅTERBLICK.
republikens utropande, skräckväldet, fransmännens kamp mot
Europa, allt kom samtiden att gä in i sig sjelf. Man kände
att man gick p& vulkanisk mark.. Les ames, fatiguées de
tant d9 agitations, cherchaient les ehoses inébranlables: sä
ger en fransk författare •). Vi hafva också redan (s. 313—5)
visat, huru man skyggade till, då upplysningens skuggsidor
trädde tydligare fram, huru man i moralen trodde sig se en
fast punkt i det allmänna vacklandet, och huru också poesien
under denna tid böljade taga en mera sedolärande och
didaktisk ton. Det låg dock ännu qvar öfver tiden ett återsken
från Gustafs dagar; skämtet och qvickheten läto ännu ofta
höra sig, ehuru de antagit en mera satirisk anstrykning;
"snillets glada lekar" hade ingalunda upphört. Men i
allmänhet fattade skalderna och literatörerna som sin uppgift
att föra tidsandans talan och mot angrepp uppifrån och
nedifrån försvara upplysningens grundsatser, på samma gång
dessa underkastades en förnyad granskning (s. 75). Yi hafva
derpå sett bevifcen i hela den föregående teckningen.
Den stora vigt, man lade på det moraliska under denna
tid af upplösning och osäkerhet, var helt följdriktig, enär,
strängt taget, religionen hade för den upplyste gått upp i
moral. Genom hela tidehvarfvet går en sådan moralisk
rigtning, och om det ligger någon sanning i det
yttrandet, att den tid, som haft minst af dygd, talat mest om
dygd, så är det dock oförnekligt, att de voro icke ft, för
hvilka talet om dygden var mer än en fras. Yi hafva
förut anmärkt (I s. 24), att man icke sällan gjorde dygd
liktydig med välgörenhet; men man får icke förbise, att detta
stod i samband med den allmänna menniskokärlek, som var
•) Demogeot. Histoire de la lit. frai^aise 1862 a. 553.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
