Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596
Återblick.
till gudsfruktan, enighet och laglydnad . . . s& blifva vi all»
lycklige, under en gudfruktig och god regent, och då
skolen I snart finna statens refvor botade samt svenska folket
hafva återvunnit sitt forna anseende af ära och tro" f). Samma
är uppstälde Svenska akademien som täflingsämne:
Religionens nödvändighet för samhällens bestånd. Man har i en
senare tid mycket förlöjligat utsättandet af ett sådant ämne,
och medgifvas måste, att det synes antyda en nog låg
uppfattning af religionen, om man betraktar densamma såsom
blott ett medel för statsändamålet. Men omdömet torde
något förmildras, om man f&r veta, att detta ämne, på’
Oxenstjernas förslag, bestämdes i akademien d. 14 Dec. 1793,
eller ett par månader efter det man i Frankrike afskaffat
kristendomen, förbjudit gudstjenst och förklarat, att franska
republiken icke trodde på en Grud eller på själens
odödlighet.’ Man finner då hvad meningen med detta ämne varit:
det var helt enkelt en protest mot dessa upprörande
tilldragelser, .och afsåg ingalunda att för religionens nytta
uppdraga nämnde trånga begränsning2). För öfrigt är det
») Extra Posten 1793 n:r 165—167. Författaren var hofrättsrådet J.
L. v. Ehrenheim, broder till den ofta nämnde ministern vid danska
hofvet, sedan kanslipresidenten J. W. v. Ehrenheim.
*) Lehnberg skref på uppdrag af akademien den i tidningarne
införda ’upplysning" öfver sättet, hvarpå akademien önskade ämnet
behandladt. Akademien önskade se religionen förestäld säsom en känsla
för den eviga varelsen, betraktad som de skapades fader, högste
styresman, domare och belönare i denna och en tillkommande verld: denna
känsla, ledd och underhållen af en sann och upplysande lara, af
gemensamt delade värdiga andaktsöfningar, måste i hjertat dana den
enskilda och derigenom den allmänna dygden; hvad de bästa
menskliga inrättningar och lagar ej kunna åstadkomma, uträttar religionen.
Till slut heter det: "i afseende på lära och form af gudsdyrkan
sätter akademien utom all tvifvel, att de täflande poeter gifva åt
kristendomen det lof och det utmärkta företräde, den med rätta tillkommer":
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
