Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
portvin än hvad han egentligen tålde. De öfriga
gjorde ännu ett par slag i esplanaden och längs
stadsvallarna. Hjalmar yrkade ifrigt på serenad
för någon af fruntimmersskolflickorna, men Daniel
och ett par andra mindre upphetsade kamrater,
som insågo att man skulle komma till korta med
sången, lyckades stäfja hans ifver. Han orerade
en god stund vidare, blef mankerad på
fosterbrodern, och när de skiljts från de andra,
bevär-digade han honom icke med ett ord under vägen
hem. Han hade låtit undfalla sig ganska bestämda
löften till ett par af flickorna...
— — Dagen för afresan var alltså kommen.
Ett litet moln hade vid frukosttiden dragit öfver
hemmet hos Ekroths, när Hjalmar gjort sig
räkning på en större reskassa än fadern ansåg
be-höfvas, och det hade fordrats moderns mjukaste
handalag för att bringa allt på rätt igen — och
låta Hjalmar få sin vilja fram.
Blommor och omfamningar och kyssar, mödrars
tårögda afsked och fäders belåtna småleenden!
Handtryckningar af de mindre närastående, som
drogo sig tillbaka och sade till hvarandra: »tänk,
hvilken tur de hade att få så vackert väder, rakt
som i juli!» Där bakom den talrika skaran af
nyfikna, och sedan den sista långa hvisslingen och
kamraternas hurrarop och vajandet af hundratals
näsdukar från perrongen . ..
Man drog sig tillbaka från kupéfönstret, där
man legat så länge en skymt af näsdukar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
