Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mallin, det är nog sant — men annars är hän
värd guld.
— Han kunde ändå gärna ha skrifvit sin
disputation på finska, fortsatte envist den lille
opp-näste kandidaten i en säker ton, och han kunde
ha varit mindre stursk när Lindman anmärkte
härom . . . jag undrar just om han har så
genialiska saker att säga, att de intekunnasägas på finska!
— Det kan du ha rätt i, mumlade Nummi
likgiltigt.
— Hör på nu, go’ herrar — Ravander höjde
rösten till en smattrande trumpetstöt — nu kan
det vara slut med skällandet på Autio, som är en
hundra gånger finare och fiffigare karl än någon
af era efterkommande nånsin kommer att bli! Ni
kan vara nöjda att ha honom, han gör er en ära
med det, och därmed stopp!
Och till yttermera visso tömde han sitt
punschglas i botten och stötte det hårdt i bordet.
Kandidaten drog munnen till ett omärkligt, skeptiskt
smålöje, men ingen sade ett ord.
Det var mycket gladt under sexan, som
började efter det Kuno ändtligen anländt — han hade
nödgats öfverlämna sin prästgårdsidyll åt några
af hennes fennomanska bekanta. Man skämtade
härom och gjorde Kuno generad. Kurre, redan
ett litet stycke uppe i gasken, skar kvickheter på
sitt speciella sätt, men Ingeborg hade mycket
roligt åt honom och tyckte att det påminte om
gamla tider. Hon var, som alla, vid det yppersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
