Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvekade han icke ett ögonblick. Men det kostade
mycket på honom att skrifva detta svarsbref —
det var som om han skrifvit nekrologen öfver en
af sina vackraste illusioner, afsägelseakten på en
af sina käraste lifsuppgifter. Det var som att taga
farväl af det framtidens Finland, hvars resning
han velat vara med om att timra, det, som icke
skulle lefva på sina minnen och sin forntid allena,
icke på det utomstående deltagandets eller den
kuriositetssökande nyfikenhetens intresse, utan lefva
sig fram till ett eget, friskt, starkt lif, hvars fläkt
skulle förnimmas vida och kanske en gång draga
föryngrande öfver en gammal värld. Med det ords
makt, som tränger till alla, hade han velat säga
till de unga: tro icke att guldet i flodbottnens sand
är färdigt att myntas ut — tro icke att det som
naturen skänkt är nog: nej, arbeta, arbeta och
arbeta — uppfostra era anlag, sila slaggen från
guldet och det skall lysa hundrafaldt vackrare.
Var icke tillfreds med den billiga framgången, som
skänkes af brist på en högre måttstock, men mät
er själfva med det allra bästa och slappas aldrig
af bifallet! Och han hade velat säga till hela sitt
folk: den sega kraft som finnes inom er är
ingenting värd, om viljan att spänna den saknas; af
sig själf verkar den icke, lika litet som maskinen
rör sig utan ånga, men drif den med en stark och
vaken vilja och den skall kunna rädda er — slut
er samman, låt er lösen: fosterlandets väl! fara
som den elektriska gnistan från hand till hand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
